torsdag 11 januari 2018

Fler sidor i fotoboken

I somras var vi på en kort kryssning till Tallin. Trots att vi bara var borta tre dagar knappt så blev det ganska många foton.

Jag har inte layoutat bilderna i tidsföljd utan mer som tema. Här har vi en sida med tjejernas bus, en del av bilderna har de tagit själva. Och så bilder på oss... eller snarare mest på mig. Det är kanske en gång om året någon lyckas få bild på mig som jag faktiskt kan stå ut med.. Här blev det dessutom inte mindre än TVÅ bilder.

På det här uppslaget fick alla bilder från havet vara med och som en avslutning en bild på oss när vi just satt oss på hop-on-hop-off-bussen.

På det sista uppslaget är det bilder från Tallin. Jag måste erkänna att ibland har jag svårt för att komma på vad jag ska skriva om bilderna numera. Jag märker också att när jag tittar i min fotobok är det sällan jag läser det jag skrivit, men å andra sidan är ju texten kanske inte till för mig utan för andra som bläddrar i boken.

Sista semesterveckan fick vi besök av mina föräldrar och Isabels kusin. Jag är lite fundersam hur den här layouten kommer funka i fotoboken. Vanligtvis skulle jag "draigt isär" bilderna så att det bildas en marginal i mitten. Eftersom jag planerar att göra en layflat-bok så hoppas jag att det här ska funka lika bra, kanske bättre. Men det återstår att se.

Eftersom jag i år har färre bilder än förra året så har jag mer plats i boken. Det är därför som flera av mina favoritfoton fått en helsida. Det är ganska häftigt att se ett lyckat foto på ett helt uppslag. Det är också just den här typen av bilder som sällan får vara med i mina album för jag vet att jag värderar bilder med människor på högre, samtidigt så tycker jag om att ta just den här typen av bilder, så varför ska de inte få vara med? Dessutom är det så att ju äldre min dotter blir, desto mer svårfångad är hon på bild. Så när mitt favoritfotoobjekt vägrar vara med måste jag hitta annat att fota.

Det här är sista uppslaget i fotoboken så här långt. När jag ser tillbaka på året som gått så förvånar det mig inte att jag faktiskt inte har några fler foton förrän när Alma kom till oss och därefter julen. Det känns som hösten, efter semestern, gick i en sådan fart att jag knappt hann med. Jag gick visserligen en keramikkurs, vi var hos mina föräldrar och i Ullared, vi firade min födelsedag och Tim var på kurs och i Makedonien flera gånger. Men inget av detta finns på bild. Det känns lite tråkigt och den känslan ska jag försöka ta med till 2018, jag måste hitta tillbaka till fotandet, till att dokumentera och att fånga vardagen också. Det är ju vår vardag, det som är livet, som jag älskar så! Så klart det ska finnas i mina årsalbum.

söndag 7 januari 2018

Jultårta


För första gången på länge bakade jag en tårta. Eftersom jag kände mig lite ringrostig och inte speciellt inspirerad valde jag ett säkert kort och gjorde en julklappstårta som hade stora likheter med en tårta jag gjorde för flera år sedan.


Trots likheterna var gästerna imponerade. Och dessutom var den riktigt god, även insidan var ett beprövat recept - Oreotårta från Lomelinos tårtor.

fredag 5 januari 2018

Creativity strikes


Sedan mitt senaste inlägg har jag gjort minst en sida om dagen till min fotobok för 2017. Det är knappt så jag tror det själv, för jag hade ju som sagt bestämt mig för att inte göra någon bok. Det betyder förstås inte att jag inte är glad. Sidan ovan är tänkt att vara högersida till den du ser nedan.


Denna sida har jag kanske redan visat. Det var en sida jag gjorde i början av 2017, innan jag tappade min inspiration och lust helt.

Den här är dagens alster. Större delen av tiden har Alma suttit framför skärmen och "hjälpt" mig. För dig som inte vet vad en Alma är så är det vår lilla kattunge på 6 månader. Då förstår du kanske vilken typ av hjälp hon hade att erbjuda. Uppslaget ovan är alltså en fortsättning på den med rubriken "Molkomsjön".


När jag nu började fundera på vad vi gjort under året insåg jag att jag faktiskt saknade några foton. Dessa hittade jag när jag gick igenom de minneskort som ligger spridda över mitt bord. Jag borde ha betydligt bättre ordning på dem men då vore jag inte jag kan man nog snabbt konstatera.

Fotona på uppslaget ovan hör ihop med två uppslag jag lyckades få till innan min stora kreativitetstorka, därav avsaknaden av plats, datum och text.

Den vänstra sidan av det här uppslaget gjorde jag ganska direkt efter skolavslutningen. Eftersom den blev ensam, utan någon vänstersida så fick jag improvisera lite och lägga till en av de foton som jag ursprungligen ratat.

Det här uppslaget är jag högst tveksam till. Den känns varken klar eller rätt. Kan hända att jag gör om den trots att det egentligen är emot mina principer. En sida jag inte är nöjd med är ju också en dokumentation.










onsdag 3 januari 2018

Keramikblommor och julklappar


Innan jul fick jag inspiration och skapade några keramikalster. Ett gäng med underlägg till koppar och glas på soffbordet. Undertill har jag satt fast filttassar så att de inte ska skrapa bordet.


Det här är samma modell av blommor jag visade tidigare. Tanken är att ha dem i trädgården på armeringsjärn. Den här glasyren som jag tycker är otroligt vacker är dessutom ganska svåranvänd och minsta skillnad i temperatur ger skillnad i resultatet. De två bortre blommorna är brända vid ett annat tillfälle än blomman närmast. Förutom att den är så känslig för temperaturskillnader rinner den också väldigt mycket. Ett av mina alster sitter fortfarande kvar på sättplattan. Glasyren är från Cebex och heter vit kristall.


Att jag älskar blommor är väl ingen större hemlighet. Här har jag arbetat vidare på samma blomform och gjort ljusfat av dem, tillsammans med blad som jag kavlat in från björnbärsbusken.




Här är samma blommor, modell mindre, lagom att ha i en vanlig blomkruka inomhus. Dessa fick min mamma i julklapp.

måndag 1 januari 2018

Ugnsform


Mina trevande försök med keramiken fortsätter. I julas fick faktiskt både mamma, svärmor och svägerska handgjorda julklappar som jag hoppas och tror att de uppskattade.

Ugnsformen på bilden är mitt första försök att göra något annat än mindre saker. Jag ville ha en form som är lagom för oss tre. För att vara första försöket med att faktiskt bygga något annat än blommor av det jag kavlat får jag säga att jag blev nöjd. Glasyren som jag fick chansa med avseende tjocklek blev också bra, kanske hade jag kunnat önska lite mer bruna skiftningar i det blåa, men i det stora hela blev det över förväntan.


Även om jag känner mig nöjd med just den här formen så är detta en hobby där varje liten sak jag gör är ett led i en lärprocess. Det svåra är att det finns så många fallgropar och risker i varje liten sak man gör. Först ska man forma leran, det är nog faktiskt det lättaste. Sedan ska det jag format torka utan att spricka eller att jag har sönder det. Innan det blir helt torrt ska eventuella justeringar göras - utan att den spröda leran går sönder.
När det torkat ska det skröjbrännas - utan att det spricker. Sedan ska det glaseras, utan att jag har sönder det och på ett sådant sätt att glasyren i nästa steg kan bli en fin, jämn och glansig yta på godset.
Slutligen ska det brännas igen, utan att det spricker, eller att glasyren rinner, eller lämnar fläckar eller bildar bubblor eller... Ja tusen saker kan gå fel och jag har inte minsta kontroll över det. Svårt men roligt.