tisdag 24 oktober 2017

Vedspis i köket


Min blogg har varit sorgligt försummad i år. Efter 17 år av bloggande har jag tröttnat lite om jag ska vara helt ärlig. Någonstans har jag alltid trott att om jag bara visar fina bilder, skrivet lite trevligt och kanske ibland lite roande så kommer nog folk börja kommentera. Så har det inte blivit. Jag vet, det kan ju tyckas ganska korkat att det ska ta mig 17 år att förstå att jag inte är tillräckligt intressant för att lämna en kommentar men somliga har helt enkelt en längre startsträcka helt enkelt.

Så vad har då detta med min vedspis att göra? Inte mycket. Mer än att jag plötsligt insåg att jag inte ens visat den minsta lilla bild på vår kanske mest efterlängtade renovering. När vedspisen gick från att vara ett område jag helst inte tittade på till detta. Komplett med fungerande vedeldad bakugn.


Egentligen hade jag tänkt att göra en qick fix för vi hade verkligen inte råd att ta hit kamin-Conny, men så bestämde vi att ta in en offert och höra hans åsikt och när han väl var här så fanns det ingen återvändo. Självklart, precis som alltid när jag budgeterar går budgeten nästan jämt ihop. Om man lägger på ganska exakt 100 procent. I det här fallet gissade jag, efter att sett ett avsnitt av "Det sitter i väggarna", att det nog kan finnas en bakugn gömd bakom det vansinnigt fula spacklet som satt på väggen. Och Conny höll med mig. Så vi tog bort "lite" av murbruket och se, där var en helt äkta bakugn.

Eller ja... lite är väl kanske årets underdrift.

Jag var på tvådagars planeringskonferens i Sunne när jag fick den här bilden och förstod att jag hade haft rätt. Märkligt nog blev mina kolleger inte alls lika exalterade som jag. Hade jag vetat hur mycket extra det skulle kosta att laga bakugnen hade jag nog inte blivit hälften så lycklig.



Ja som sagt... det var inte ett litet jobb att laga bakugnen. Eller att riva bort den illa gjorda putsen med signatur Bobby. Ja den före detta ägaren, tillika blinda snickaren som "renoverade" vårt hus hette faktiskt så. Jag kan än idag inte förstå hur en människa med en så allvarlig synskada kan ha varit snickare till yrket. För jag utgår ifrån att han använde vit käpp för att hitta hem, att döma av hur han tapetserat, målat, kaklat och allt annat som är så snett och skevt att man blir sjösjuk. Och då har inget av det att göra med att huset är gammalt och har sneda väggar ändå.


Som sagt. Det blev inte ett litet arbete. Och inte tog det kortare tid för att Conny tog semester mitt i. Men slutresultatet är värt varenda krona. 



Nyfiken på hur det såg ut innan? Den snygga "bänken" med röret i är Bobbys verk så klart. Han måste dock ha en eloge för att ha lyckats göra en bänkyta som lutar åt precis alla håll samtidigt, det kan inte vara många som klarar det konststycket.


Inga kommentarer: