lördag 29 juli 2017

Mitt sommarparadis



Förra sommaren fick vi för oss att vi skulle bygga en pool. En liten en. En rund. 

Det var inte precis så att vi saknade projekt att lägga pengar och tid på. Men det kan ju inte skada med ett projekt till. Så vi började med markarbetet och Tim och grannen började gräva, släta till och fixa. För varje dag som jag kom hem från jobbet blev den tillplattade marken större och större. Och den tilltänkte poolen växte från blygsamma ca 12 kubikmeter till... tja, nästan det det tredubbla. 

När så poolen äntligen var fylld med vatten vid slutet av sommaren så började vi fundera på att bygga ett däck runt den. Här var aldrig tankar på något litet och blygsamt. Stort skulle det vara. Så vi sålde Porschen, vår kära "lilla" pärla, och började planera för ett däck. Som blev så stort att vi var tvungna att lämna in bygglovsansökan. Jag tänkte att det här fixar jag... och det gjorde jag! Gubben fixade resten och byggde och byggde, och byggde lite till. 





Gubben håller fortfarande på att bygga, därav allt stök och byggmaterial här och var. Under däcket är det ett isolerat teknikrum och på andra sidan ska det bli ett förråd. Däcket ska naturligtvis kläs in på sidorna och någon form av luftigt räcke ska komma till. Apropå räcken så kan man ju tycka att det är en liten småsak i det stora hela. Då kan jag meddela att det inte riktigt är så. Behöver man närmare 40 meter räcke á 900 kr/m så blir det... dyrt. Det blir nästa års projekt.


Ett spabad har stått högt upp på min önskelista länge. Vårat är en av de uppblåsbara varianterna som inte kostar skjortan. Sambon som fått smak på att snickra har snickrat ihop en både snygg och praktiskt kant till den.


Eftersom vi vuxna i familjen båda är badkrukor av stora mått så satsade vi på poolvärme som håller vattnet runt 32 grader. Det gör att vi badade ända in i oktober förra året. Årets sommar har inte precis varit någon höjdare värmemässigt men vi har badat nästan dagligen.


Egentligen skulle jag helst inte vilja ha något räcke alls. Jag gillar hur däcket liksom har kontakt med resten av trädgården.



torsdag 27 juli 2017

Kom in i mitt skafferi


Facebook påminde mig i dagarna om att vi nu haft huset i tre år. Jag var tvungen att kolla efter i bloggen om det verkligen kunde stämma. Kändes snarare som sju år, men det är tydligen den 11 juli 2014 som vi fick nycklarna till huset. Det som från början skulle vara en enkel sommarstuga som tre år senare är vårt högt älskade hem.

Under de här tre åren har vi renoverat nästan överallt och dessutom byggt både pool och däck. Ändå ledsnar jag aldrig på att starta och genomföra ett nytt projekt. För några veckor sedan, strax innan jag skulle börja min semester insåg jag med viss sorg och vemod att jag faktiskt inte hade planerat något semesterprojekt, ingen endaste tapet skulle upp. Ända tills jag gick in i skafferiet, som också används som utgång till altanen, och slogs av att jag bara inte kan ha det så här längre.



Vi måste göra om i skafferiet! Som du ser ovan, som vilken människa som helst borde förstått för länge sedan, att så här... kan man bara inte ha det i ett skafferi. Inte när det på dörren utanpå hänger en söt liten skylt som vittnar om att något mysigt och praktiskt döljer sig bakom.

Så med detta sagt, och nästan gjort, var semesterns första halva räddad. Här skulle målas och förpackas. Det skulle bli ordning och reda och praktiskt. Inte sött och puttenuttgulligt. Men... ja, ni känner ju mig vid det här laget.


Det fick bli en kompromiss helt enkelt. Både sött och gulligt och praktiskt. Så länge ordningen nu varar.




Jag har alltid älskat gamla plåtburkar. De här är faktiskt inte gamla men de var sorgligt undangömda sedan de förlorat sin plats i vitrinskåpet som åkte ut i samband med att vedspisen renoverades. Nu har de sin egen hylla. Saftflaskan var det min sambo som insisterade på att köpa, själv har jag alltid tyckt de var lite för dyra. Nu ska ni inte förhasta er och tänka att oj vilken inredningsintresserad sambo hon har... Pytt! Nej, han skulle bara ha den till att servera sangria i på poolpartyt. Men jag fick välja och valde denna modell som är både gammaldags och praktisk med sitt ställ som gör det lätt att fylla på glasen.

gardinstyg, tilda, panduro



Jag hade lite svårt att bestämma mig för gardinen men eftersom detta var ett Tilda-tyg jag hade hemma så fick det bli den.

burkar från dollarstore

Jag har faktiskt alltid fnyst lite åt de där söta skafferierna på Pinterest - för vem sjutton orkar packa om alla torrvaror i snygga glasburkar? Sådär skulle jag absolut inte ha det! Så jobbigt och opraktiskt!

Jo tjena!


Japp... till och med saften dekanterades och fick sig en snygg etikett i matchande färg.


Plastlådorna hade jag sedan förut, de fick ett turkost papper för att matcha in. De är bra mycket mer stabila än de snygga pappkartongerna från IKEA. De fick lite blommor från tapeten som jag tapetserade pallen och frysen med. Tapeten från Rusta. Sååå fin!


Vår "logga" fick hänga med på golvet. Jag har skrivit ut bilden, kalkerat med penna och kalkeringspapper och fyllt i med en Poscapenna. Golvfärgen gjorde det lite svårt för pennan att fästa så det blev några lager med klarlack ovanpå bokstäverna.


Pallen fick som sagt också lite tapeter på och några lager klarlack för att hålla. Det hade jag förresten även på frysdörren så att den ska tåla att tvättas av. Självklart måste man ha en burk med reservetiketter, spets och snören till hands när man nu valt att roa sig med att packa om torrvaror. Dessutom är det bra att ha lite hyllplatser över och extraburkar. Vissa saker går nu ändå inte att packa om i glasburkar. Dem har jag i plastlådor som enkelt kan tas ner så att vi ser vad som står längst bak på hyllorna.