tisdag 12 juli 2016

A horror story

Jag erkänner. Jag tar alla mina bilder från den rätta vinkeln. Den som är mest fördelaktig. Där inte stöket eller det som ännu inte är renoverat syns. Jag tar bilderna ur en vinkel som får alla möbler att se ut som de stod rakt, fast de kanske lutar på vårt gamla lutande golv. Jag tar bilderna efter jag målat färdigt och har sällan förebilder. För förebilderna är ju inte perfekta.

Men varje år, just så här års när det gått ytterligare ett år i huset och jag ska summera vad jag gjort så saknar jag de där förebilderna. Vi har mäklarens bilder, men de är tagna med vidvinkel, färgjusterade och får huset att se ut som ett slott. Som det ju inte är. Precis som jag försöker åstadkomma med mina bilder.

Men... Idag tänkte jag visa er något som är långt ifrån perfekt. Ett arbete på gång. Ett kaos utan dess like. Vår trädgård där vi under det senaste året lyckats gräva fler gropar än de flesta gräver under en hel livstid.

Varsågoda.