tisdag 31 mars 2015

Symaskinsbord med ny frisyr


Jag köpte mitt symaskinsbord för drygt 20 år sedan och målade då om det så att det kom så nära originalet som möjligt. Jag kommer ännu ihåg hur jag kämpade med att få texten i guld med en dålig guldpenna som jag ständigt fick skaka, men till slut blev det färdigt och jag var så nöjd. Sedan dess har det prytt mitt hem, oavsett vart hemmet varit. Det har alltid haft en självklar plats.

Men efter 26 år med samma bordsskiva började jag trötta på det mahognyröda och bestämde mig för att byta ut bordsskivan till gamla plank jag hittade i vedboden i stugan. Gubben fick såga och jag målade för vi lyckades tyvärr inte hitta tillräckligt många plank i samma färg. Hälften var väderbitet gråa och andra hälften gula. Så det tog lite Annie Sloan Paris Gray, Original och lite svart för att få brädorna att åtminstone påminna om varandra. De plank som från början var gråa fick en fantastiskt vacker nyans med den gråa färgen helt uttunnad och sedan snabbt avtvättad medan jag fick jobba betydligt mer med de naturella planken.


Medan jag ändå var i farten med att inventera ladan och vedboden i stugan så passade jag på att ta med mig några gamla fönster. En del kallar dem skräp men för mig är det fantastiskt vackra inredningsdetaljer full med liv och patina.


Den yta dessa fönster har är just vad jag kämpar så mycket med att få fram när jag målar om möbler. Titta bara så vackert.

Och jo, min gubbe kallade mitt fina hörn för soptipp. Men det får stå för honom.


Det känns faktiskt som om denna del av vardagsrummet blivit helt nytt, fast det mesta stod där sedan tidigare.

Men som alltid när man börjar peta i ett hörn inser man snabbt att det andra hörnet är jättefult. Ett praktexempel på jättefult är just lampan  till vänster i bilden. den ska åka ut väldigt snabbt, så snart mina nya fina Edison-lampor kommer från Ali express. Håll tummarna för att de funkar också.


Det första jag lärde mig när jag började fota var att kontrollera bakgrunden. Det gör jag alltid. Denna gång missade jag dock förgrunden. Vad katten gör telefonen på bordet?


När Isabel fick syn på vardagsrummet var hennes första fråga "Du tänker väl ta tillbaka fönstren till landet?" Jag kan väl säga som så att hon föredrar mer modern inredningsstil. Men om jag fortsätter envist så kanske hon lär sig till slut?


Mina kära flaskor som jag målat med ASCP och satt mönster på. Så enkelt pyssel och ändå så vackra i mitt tycke och de ser helt perfekta ut på bordet nu.


Handgjorda rosor. Jag har modellerat varje kronblad för sig. De är alltså inte gjutna i en form.

måndag 30 mars 2015

Dagens bild - regntunga skyar


Utanför Karlstad, på vägen till Molkom, riksväg 63, finns en liten bebyggelse inte så långt efter man lämnat Karlstad bakom sig. På vänster sida. Vad den heter kommer jag inte ihåg men alldeles intill vägen ligger en liten ICA-affär. En av de där helt vanliga, jouröppna butikerna som inte ser speciellt mycket ut för världen men som inrymmer det mesta man behöver för att överleva några dagar på landet.

Den här butiken har en liten L-formad utbyggnad, eller möjligtvis en del av lagret som tagits i bruk. Den är ungefär lika stor som halva mitt sovrum. Men... jag säger bara MEN! Ni anar inte vilka underbara saker jag hittat där!! Varje gång jag kommer dit finns där något jag bara måste ha. Det är inte speciellt billigt men det är små söta, shabby chic detaljer som jag inte sett någon annanstans. Som en söt snörvinda komplett med tupp och sax, en underbar liten gunghäst eller som den här fina ljusstaken som funkar för både antikljus och värmeljus om man vänder på den. Dessutom ser den ut som en påsklilja, vilket ju passar extra bra nu. För nu är det vår...

Eller vänta. Utanför är det 4 grader, spöregn och så grått att vi behöver tända ljus inne. Hade jag sagt höst hade det passat lika bra. Det är någon typ av unisex-väder. Men hur som helst. Det är snart april. Det kan vi i alla fall enas om.

Dagen foto är tagen med min systemkamera och redigerad i Photoshop.
Dagens ord är regntunga skyar.
Vilken tur att ord är både singular och plural.

söndag 29 mars 2015

Dagens bild - skuggspel



Dagens ord är Skuggspel. Hur du tolkar den är som vanligt upp till dig. Idag ska jag skriva om alla de spel vi människor spelar, om Earth Hour, Ice Bucket Challange, tiggare och rockiga sockar.

Om man nu är en positiv person så skulle man lika väl kunna kalla det ljusspel men i skrivande stund är det just skuggor som spelar i livet runt mig. Och det är ett spel.

Så vad spelar vi om då?
Ekonomi, arbete, hälsa, framgång... vi spelar ett spel för gallerierna för att döva vårt samvete.

Men innan jag fortsätter på just den tråden vill jag inleda med att detta är mina åsikter, om mitt liv och hur jag uppfattar saker runt mig. Vad andra väljer att göra, stödja eller tycka har jag full respekt för. Lika stor respekt som du har för mina åsikter. Så även om du inte håller med om det jag skriver, så hoppas jag att du inser att detta inte är ett personligt påhopp på dina åsikter. Jag tänker inte ens försöka omvända dig. 

Så alltså tillbaka till "ett spel för gallerierna".
Ett spel för Facebookvännerna som går ut på att medvetet, eller omedvetet, visa upp vårt goda samvete. Det ligger i tiden, en trend som blir starkare och starkare. Nu räcker det inte längre med att fota vår fina LHCF-tallrik, alla vikter vi lyfter på gymmet eller berätta om bullarna vi just bakat, huset vi städat och barnen som är så smarta. Nu måste vi också visa på vårt enorma samhällsengagemang. Vi deltar i Earth Hour, the Ice Bucket Challange, vi rockar sockarna och allt annat som dyker upp. Allt naturligtvis socalamediervänligt dokumenterat så ingen råkar missa det vi gör. Det är aktiviteter som är som gjorda för att dokumenteras och delas på Facebook. Alla smarta organisationer har fattat att de inte kommer få några bidrag om de inte gör sin hjärtefråga till en socialfråga.

Jag menar, hur många av oss vågar fota när vi ger en slant till tiggaren på hörnet eller när vi för över pengar till en vän som är i knipa? Nej, det är ju inte speciellt sociala mediervänligt.

Nej, här ska släckas ljus och bytas sockar, allt dokumenterat på bild så ingen missar det. Och ändamålet är behjärtansvärt. Vi räddar världen, bidrar till ökad förståelse för de som är annorlunda och höjer medvetandet om sjukdomar. Men när dagen är över. Vad har vi då åstadkommit? För alla de här sakerna har ju bara effekt om vi även under resten av året, när vi inte kan lägga ut bilder om det på Facebook, lever som vi lärde just den dagen. För att inte tala om de  minst tusen andra behjärtansvärda ändamål att stödja med en dag.

Jag vill gärna se det goda i alla människor, men jag reserverar mig för att vi faktiskt bara är människor allihopa och tror att saker och ting lätt faller i glömska till förmån för andra, ursäkta uttrycket, jippon.

För ärligt talat.

Hur många av er där ute kommer ihåg vad själva meningen med Ice Bucket Challange var? Hur många av er har regelbundet givit pengar till den forskningen? Och hur många av er kommer att dagligen släcka ned ljuset för att rädda jorden?

Någon sa att det var en utmärkt metod att fostra sina barn genom att delta och visa att den lilla människans handlande är viktigt. Jo. Jag skriver under på det. Men personligen föredrar jag att diskutera allas rätt att vara sig själva varje dag med mitt barn, i varje vardaglig händelse tydligt visa mitt moraliska ställningstagande och uppmuntra och stödja henne i att handla etiskt, empatiskt och moraliskt. Jag föredrar att sätta tydliga gränser och göra mitt bästa för att finnas närvarande, ta en aktiv del av hennes vardag, förklara varför ett nej är ett nej och så vidare. Det räcker inte med en symbolisk handling per år! Det är inte det som gör mig till en god förälder! Faktum är att det är tveksamt om det ens gör skillnad om jag inte deltar i den symboliska handlingen.

Men tillbaka till Earth Hour som jag egentligen skulle skriva om.

Under de år vi haft Earth Hour har man fortfarande inte kunnat fastställa att alla släckta ljus har någon som helst effekt som man med säkerhet kan säga beror på Earth Hour. Det är nämligen så att samtidigt som några hushåll släcker ner sina lågenergilampor så fortsätter kylskåpen att gå, pappersbruken tillverkar papper, fjärrvärmestationen värme och Scania här intill fortsätter att tillverka motorer och drar precis lika mycket ström som tidigare. Den stora besparingen görs inte genom att SLÄCKA NED några lågenergilampor i hemmen. Faktum är att det också sägs att energiförbrukningen ökar just efter Earth Hour. Ja, det tror jag det, när alla ska ladda upp sina bilder på Facebook och diskutera hur duktiga de varit.

Den stora besparingen görs genom att byta till led-lampor och till att forska om nya förnyelsebara energikällor, nya produkter inom industri, handel och bygg som gör att de energislukande maskinerna och produktionsprocesserna drar mindre ström. Vi löser inte framtidens problem med att sitta och mysa vid tända ljus, vi löser det genom att ständigt ifrågasätta vårt handlande och lära oss hur vi ska handla bäst på lång sikt. Det innebär att söka kunskap. Inte att sitta vid tända ljus, prata med sina Facebookvänner och tro att bara för att laptopen går på batteri så drar den ingen ström.

Vi kan naturligtvis inte få Scania att släcka ner sin tillverkning. Men om vi nu vill göra något som varar längre än en timme och faktiskt är effektivt så varför inte gå ut och frosta av frysen? Byt ut den sista lampan till Led, eller ställ dig frågan varför? Man kan faktiskt göra det tillsammans med sitt barn och därigenom visa att den lilla människan har möjlighet att påverka genom att GÖRA något istället för att faktiskt inte göra något alls.

Jag ifrågasatte effekten av Earth Hour nyligen och fick då till svar att det är helt idiotiskt att fråga varför. Enligt min mening är mänsklighetens allra viktigaste fråga "Varför"! Det är genom att ställa oss den frågan som vi utvecklats från grottmänniskor till moderna människor som har el, vatten, eld och datorer. Som idag rent av kan ge döende människor ett nytt liv genom en hjärttransplantation. Hade vi aldrig ställt oss frågan varför hade vi bott i grottor fortfarande! 

Det är vår plikt att ifrågasätta och ställa frågan varför. Varför ska vi genomföra jippon som Earth Hour? Är det för att en organisation som driver frågan ska ha ett existensberättigande eller är det för att vi ska bidra till att jordens klimat inte förändras? Om svaret är det sistnämnda så kanske vi ska ställa oss nästa fråga. Hur gör vi det, utifrån våra förutsättningar, på bästa sätt? Det är inte minst viktigt för våra barn att vi besvarar den frågan och inte låter dem växa upp i tron att det räcker med att delta i ett socialt jippo för att lösa stora och svåra problem! 

Enligt min mening har Earth Hour överlevt sitt syfte; att öka medvetenhet och skicka signaler till beslutsfattare. Ska vi göra det krävs andra, mer effektiva "jippon" eller varför inte upplyningskampanjer. Ett jippo som faktiskt inte ger någon effekt där mätningen sker - minskad elanvändning - blir till slut bara ifrågasatt, av både beslutsfattare och de som deltar. För många handlar Earth Hour om att bidra till minskad elanvändning vilket ju varken är syftet eller effekten.

Nu tror jag faktiskt att jag ska gå och frosta av frysen. Jag kommer inte dokumentera det och lägga ut det på FB. Ni får tro på mitt ord!

Trevlig söndag mina vänner!






lördag 28 mars 2015

Dagens bild - Förväntan


Nej, jag är inte lika fanatiskt galen i påskpynt som i julpynt. Faktum är att jag är precis raka motsatsen inför påsken. Den fyller mig sällan med förväntan på samma vis som julen och kanske är det just därför jag inte heller är galen i att göra påskfint. Eller så är det för att jag varken tycker om påskris eller fjädrar? Eller kanske beror frånvaron av förväntan på att våra påsktraditioner är långt ifrån lika tydliga som jultraditioner. Hur har du det med traditionerna vid påsk? Är det en stor helg hos dig eller är det bara en bra anledning att få några extra dagar ledigt att börja göra fint i trädgården?

Dagens ord... Ja ni har kanske märkt att jag haft det några gånger. Jag lovar inte att det kommer bli en vana, jag känner mig själv alldeles för väl för att kunna göra det, men så länge det känns rätt kommer dagen att sammanfattas i både bild och ett ord.

Dagens ord är förväntan.
Idag är faktiskt huset fyllt av förväntan. Min kära dotter ska åka på bio med sin bästis. En planering som pågått sedan mitten av veckan och nu när det börjar dra ihop sig är hon fylld av förväntan. De får nämligen gå på bio själva på Heron City. För er som är lantisar (skriver det med viss avund) kan jag berätta att det är ett ganska stort komplex som inte bara innehåller ett drygt tiotal biosalonger utan dessutom ett antal butiker och smabbmatsrestauranger. Lycka för så små liv att få gå på bio där själva. Mindre lycka för hönsmamman som blir nervös av blotta tanken.

Jag är också lite förväntansfull. Idag hoppas jag att sambon kan skruva ihop planken vi hade med oss från landet som ska bli en ny bordsskiva till mitt gamla symaskinsbord. Jag är väldigt nyfiken på hur det kommer att se ut. Du lär bli den första att se det.

Fotot ovan är denna gång tagen med min systemkamera, en Canon EOS 550D och ett Sigmaobjektiv 17-50 mm, f 2:8. Ett prisvärt och hyfsat rättigenom ljusstarkt zoomobjektiv. Redigerat i Photoshop med ett filter från Nik.




fredag 27 mars 2015

Dagens bild - lågvatten



Ingen kan anklaga mig för att ha gröna fingrar.

Det har faktiskt gått så långt att jag inte längre köper gröna krukväxter. Jag vet att ingen överlever hos mig ändå. Möjligtvis orkidéerna medan de blommar och penséerna på balkongen. Men de är ju inte bara gröna å andra sidan. Dessutom har penseernas överlevnad mycket litet att göra med mig, desto mer med moder natur som får sköta dem vare sig hon vill eller inte.

Under en period bestämde jag mig för att bara blommor som överlever min behandling, det vill säga sporadisk bevattning, stekande sol eller mörkaste skugga, skulle få vara kvar, de fick helt enkelt anpassa sig till mig precis som de gjort genom evolutionen. Jag menar, hur svårt kan det vara?

Följden blev att blommorna vägrade följa överenskommelsen. De vann helt enkelt. Visserligen en ynklig vinst eftersom alla dog och ingen av dem fick vara kvar, men ändå. De vann.

När man är sådär handikappad när det gäller gröna växter är det himla tur att det faktiskt finns ganska hyfsat okej plastblommor och framför allt så mycket annat som är vackert. Som till exempel de här söta små krokusarna jag köpte i veckan på Åhéns. Till min stora förvåning och för ovanlighetens skull var de dessutom prismärkta helt rätt när jag kom till kassan med dem.

Dagens ord är faktiskt lågvatten. Ni får själva fundera på vad det innebär.


torsdag 26 mars 2015

Frigolit - DIY


Jag var extremt sugen på att måla mer. Och på att testa på ännu mer decopage. Så jag köpte helt enkelt små frigolithjärtan, stora hjärtan och en fågel på Panduro.
Värmeljushållaren är ännu ett försök av mig i lera. Jag blev inte helt nöjd med den här blomman heller.


Från början såg de inte mycket ut för världen och jag kände mig smått löjlig som satt med de små vita, fjäderlätta hjärtanen.


Med lite Annie Sloan Chalk paint så blev hjärtanen ganska fina till slut. Jag använde färgerna svart, grått och vitt. Lite slippapper och så ljus vax för att det hela ska fastna. Det var inte speciellt svårt och inte heller tog det någon större tid.

Blomman bakom stenar... förlåt, frigoliten, har jag gjort i lufttorkande lera. Inte det mest lyckade försöket men det får stå där så länge.



Det stora hjärtat fick en söt liten bild på sig som passade perfekt ihop med det gråa.


Jag lyckades bryta av både en bit av fågelns näbb och hela stjärten men det bidrog faktiskt bara till att det ser ännu mer ut som en stenfigur som fått stå ut med en del väder och vind.


Det fina med frigolit är att det är så lätt, det skaver inte sönder underlaget och skulle man tappa det så slår det inte hål i golvet. Helt perfekt för mig med andra ord.


Man får dock vara väldigt lätt på handen när man slipar så att man inte slipar fram frigolitens struktur av prickar. Den är inte speciellt vacker.


onsdag 25 mars 2015

Dagens bild - värme


Det blir ingen tur till landet till helgen men väl till påsk. Då ska det påskpyntas, hallen ska bli klar och jag tror faktiskt jag ska börja måla möbler. Jag tänker att det är dags att dra igång de små projekten som snabbt blir klara så att vi hinner vara ute i trädgården och fixa där när vädret är vackert. Det innebär förstås att köket får vänta ytterligare en tid, men den lär ju finnas kvar i befintligt skick antar jag. 

Vem vet, kanske jag drar en vinstlott och får råd att ta in en hantverkare för hela jobbet?

Drömmar är som bekant gratis.


Under tiden får denna bild vara dagens bild, tagen med mobilen, behandlad med Instagram.

Orden är harmoni, värme och välbefinnande. Känns som jag behöver en stor dos av alla tre. 

tisdag 24 mars 2015

Dagens bild - på min vedspis


Jag var på ett speciellt ställe för några år sedan. Det var strålande solsken och annalkande vår. Det var faktiskt ganska exakt tre år sedan. Det var ett ganska fint ställe detta, en slags mottagning. Fräscha stora orkidéer i receptionen, trevliga människor och tända ljus. Ljusen är en av de saker jag kommer ihåg från det här stället, jag vet att jag tänkte att det var så stämningsfullt att de var tända trots att det var så ljust både inne och ute. Sedan dess tänder jag ljus även när solen skiner. Som i lördags i stugan. Solsken utanför men på vår vedspis brann ljusen. Mysigt.

Den söta ljusstaken fyndade jag i vår egen "walk in kylskåp". När vi flyttade in i huset i somras hittade jag ljusstaken, nedfläckad med stearin och med röda ljusstumpar i. Jag slängde upp den på hyllan överst i skafferiet med avsikt att slänga den. Den blev inte bortslängd men när jag råkade titta upp i helgen insåg jag att den faktiskt är ganska söt och skulle kunna bli riktigt fin om jag bara gjorde rent den och bytte ut de fula ljusen.


måndag 23 mars 2015

Dagens bild - gammalt är vackert


Hm... mja... det blir väl kanske inte ett foto om dagen. Jag tänker inte skylla ifrån mig men hittills har det helt och hållet berott på tekniken. I min enfald trodde jag att det skulle gå att blogga mobilt från telefonen men appen jag laddade ned klarar inte av att jag infogar en bild i mitt inlägg. Ganska meningslöst att bildblogga då.

Bilden ovan...
Ja den har en historia också.
Vi var på landet i helgen och jag hann inte bara måla om hallen på övervåningen utan också utforska våra uthus. Gubben kallar det ena huset för ladan vilket låter fantastisk storslaget men ska tas med en nypa salt. I vilket fall som helst hittade jag diverse skatter i ladan. Allt ifrån gamla fönster, dörrar till takpannor. Tror att gubben var ganska lättad över att jag bara beslutade att släpa hem två gamla fönster, två takpannor och några mindre tegelstenar.

Som ni säkert märkt älskar jag det som är gammalt och nött. Jag lägger faktiskt ganska mycket tid på att få nya saker att se gamla ut, men de kan förstås aldrig komma i närheten av denna skönhet – helt äkta krackelerad färg, äkta rost, äkta smuts. Kan det bli vackrare? Inte för mig. Jag älskar att se på detta och veta att det blivit så här efter år av väder och vind och att det en gång var lika nytt och felfritt som de som idag säljs i affären. Kan ni tänka er vad detta fönster sett genom alla dessa år?

fredag 20 mars 2015

Solförmörkelse



Dagens bild - pic of the day


Igår blev det ingen bild. Vi arrangerade en heldagskonferens på jobbet och jag åkte hemifrån klockan 6 och var hemma igen klockan 22. Inte en sekund ledigt dessemellan. Det blev en lång men givande dag och allt klaffade perfekt. Talarna levererade, maten var god, lokalerna trevliga och tekniken fungerade. Kändes jätteskönt att lägga sig efter en sådan dag.

Bilden är tagen i förra veckan när jag unnade mig en bukett ranunkler. När jag ser på de blommorna blir jag helt förundrad över hur magiskt, perfekt och helt vidunderligt intrikat naturen kan vara. Jag förstår att människor tror på något övernaturligt, för vem, vilken människa skulle kunna uppfinna något som ens avlägset är så perfekt och invecklat som en ranunkel. Jag kan varmt rekommendera alla att köpa en bukett, sätta sig ner och bara iaktta dess fulländade perfektion, de tillsynes oändliga lagren av tunnaste och sköraste kronblad man kan tänka sig, perfekt veckade och rundade för att passa blomman.

Denna bild är tagen med min Sony Xperia Z3. Redigerad med Instagram.

onsdag 18 mars 2015

Dagens bild - Pic of the day

No worlds, just a photo. Every day, from today.
Lets see how long I can keep it up?



Love these colors. Wich are your favourites?

lördag 14 mars 2015

Ett litet rådjur i papier maché med Annie Sloan


Jag fick det här söta rådjuret i julklapp. Den är gjord i papier mache och säljs av Panduro. Jag hade sett den i butiken dagarna innan jul och genast förälskat mig. Isabel hade varit med och kunde rapportera till pappan vad mamman verkligen önskade sig. Istället för värmefilten och allt annat han hade planerat att handla till mig på Kjell och CO.


Ursprungligen såg rådjuret ut sådär och faktiskt tyckte jag den var jättefin utan dekoration också.


Men jag kunde självklart inte låta bli att gå lös på den med lite Annie Sloan Chalk Paint i flera nyanser, lite sandpapper, decopage och slutligen ljus och mörk vax.

Resultatet blev faktiskt precis exakt som jag föreställt mig. På håll ser rådjuret ut att kunna vara gjort i keramik och åldrats med behag efter många somrar i trädgården.


De båda sidorna av rådjuret blev inte precis exakt lika. Det blir det inte när man gör saker för hand och jag hade faktiskt inte ens önskat det.



Detta är andra gången jag testar decopage. Måste erkänna att det är en aning... adictive. Har väldigt svårt att låta bli att sätta på en fin liten ros på det jag gör. och det fina är att även om jag satte på rosen sist, efter att jag slipat och "shabbat" till rådjuret så lyser det igenom själva dekorationen.


Denna sida av rådjuret har, som ni ser, blivit utsatt för mer väder och vind under åren :)




Och så här ser det ut hemma hos mig där den just nu pryder mitt gamla symaskinsbord. Men det är just nu för saker har en tendens att flytta runt hemma hos mig. Ganska snabbt och ofta ibland.


tisdag 10 mars 2015

Decopage och Annie Sloans dark vax för att distressa


Något som jag faktiskt aldrig tidigare har testat är decopage. Det är säkert ett par, tre månader sedan jag köpte alla grejer till det men som alltid när man inte provat något som verkar både krångligt och kladdigt så är tröskeln till start lite högre än annars.


Den gångna helgen hade jag dock både tid och lust och kreativiteten bara flödade här hemma. Egentligen hade jag bara tänkt att måla Panduros bokstäver rosa, men när jag var färdig med det kändes de lite kala. Så varför inte testa, det är ingen jätteinvestering om det blir helt fel tänkte jag. Dessutom har vi en tapet med rosor på där bokstäverna ska stå, på landet, så varför inte.

Hur svårt kan det vara?

Det var faktiskt inte alls svårt. Men lite pilligt.

Decopage
Jag målade bokstäverna med Beckers lackfärg i nyansen Dimrosa.
Eftersom mina bokstäver var rosa tänkte jag att det nog var säkrast att klippa ut motivet ganska nära kanterna och eftersom motivet fanns på en trelagrig pappersservett är var just det kanske inte det enklaste.
Men till slut hade jag mitt urklippta motiv, jag delade isär servettens lager så bara det översta återstod.
Penslade Panduros matta decopagelack på bokstaven och pressade fast motivet.
Sedan lackade över alltihopa.

Lätt som en plätt.



Några tips
Det jag lärde mig var att man får släta ut motivet försiktigt så man inte drar sönder det men ändå får bort bubblor och veck.
Det jag också lärde mig var att Panduros hyfsat dyra/ml flaska med decopagelack inte är något annat än vanligt lack, sådant man kan köpa på färgaffären för att lacka möbler med. I betydligt större burkar och av betydligt bättre kvalité förmodligen. .

När mina bokstäver fått torka över natten var det dags för mig att smutsa ned dem och göra dem lite slitna. Sådär som jag aldrig kan låta blir. Så här gjorde jag:

Distressing med Annie Sloan dark wax



Först slipade jag bokstäverna runt kanterna med en fil jag fått från Kaisercraft. Det är ett set med tre verktyg, den ena platt, den andre rund och den tredje trekantig. Jättesmarta eftersom de kommer åt överallt på det viset.

Jag slipade lite på ovansidan av bokstäverna också.


Eftersom jag målat bokstaven med lackfärg så suger den inte in vaxet direkt. Man kan ha på rätt frikostligt och låta det vara kvar en liten stund.


Jag använder en mjuk frottéhandduk för att sudda ut kanterna och ta bort överskott. Just nu går det fortfarande att torka av allt om man skulle vilja. Låter man det härda över natten sitter det fast ordentligt och det går inte att torka av.



söndag 8 mars 2015

Loppisfynd med Annie Sloan


Som jag  nämnt förut kanske hyser jag viss skepticism mot Annie Sloans mirakel-Chalk Paint som vissa använder till precis allt. Jag är fullt och fast övertygad om att var sak har sin tid, varje ting sitt syfte och för varje ändamål finns en produkt avpassad just för det. Jag tror inte på universalmirakel och då vet ni som följer denna blogg att jag faktiskt gjort några försök med Annie Sloan. 

Ja, färgen fäster på det mesta men om man läser i de grupper som finns på Fb så läser man också om att massor med möbler blöder igenom färgen eller att färgen släpper. Av det jag läst om färger verkar arbetsinsatsen i de allra flesta fall motsvara arbetsinsatsen med "vanlig" färg och kostnaden vida överstiga det. 

Men det finns saker som ASCP är riktigt bra på. Kanske rent av oöverträfflig, i alla fall av de färger jag provat. Nämligen det den är avsedd för - dekorationsmålning med trevliga effekter som bara fantasin och skickligheten sätter stopp för. 



Jag har länge sneglat på de vackra ljusstakar som nu dyker upp i butikerna, speciellt när man ställer flera olika höjder och former bredvid varandra och det som håller allt ihop är ytfinishen.  Jag hittade några ljusstakar på diverse loppisar. Och tänkte nästan att jag nog satsat på allt för olika sorter för att slutresultatet skulle funka. Jag var nästan beredd att slänga dem utan att prova. Den dyraste hade väl kostat 25 kr så förlusten hade inte blivit så står. Men så fick jag ett ryck i fredags när hela familjen var på andra äventyr.


Jag började med att diska ljusstakarna.
Sedan målade jag dem alla vita. Färgen hade tjocknat rejält sedan sist så resultatet var ganska trist och deprimerande men jag fortsatte.
Istället för att slänga dem som jag tänkte igen, torrborstade jag på lite av färgerna "Paris Gray", "Graphite" och "Scandinavian Pink".

När allt hade torkat strök jag på ett lager ljust vax och sedan lite mörkt vax lite här och var.
Avslutningsvis tog jag på lite Metallic Lustre i kanterna.


Vad tycker ni om slutresultatet?

onsdag 4 mars 2015

Det trista allrummet får nytt liv



I vår gamla skola finns bland annat ett litet allrum på övervåningen. I skolans glansdagar lär det ha varit en slöjdsal. Någonstans på vägen har salen delats upp och idag finns två sovrum, ett allrum utan fönster och ett oisolerat förråd där. Jag vet inte säkert men troligtvis var vårt sovrum, som finns på andra sidan av den vägg du ser på bilden, aldrig del av slöjdsalen för i det finns en kakelugn samtidigt som det i slöjdsalen idag finns en tom plats där en kamin en gång stått. Men detta är bara gissningar från mig.

Så här såg rummet ut när vi flyttade in.

Vi tog bort den fula mattan och lät sängen och det shabbiga skrivbordet stå kvar. Men sambon retade sig i det oändliga på det fula, oavslutade taket och laminatgolvet som sett sina bästa dagar för många år sedan.


Någon gång strax efter jul beslutade vi oss för att sätta igång med renoveringen. Vi inledde med att fatta beslutet att laminatgolvet skulle bort. Vad som fanns under det var vi inte säkra på. Det såg dock ut som det skulle kunna vara ett trägolv. Vilket skick det var i vågade vi inte ens gissa på.


Vi började med att måla tak och panelväggar. Eftersom allt var av obehandlat furu, fullt med kvistar, skulle det tagit en mindre evighet att kvistlacka allt. Vi valde därför, efter råd från Stuvbutiken i Karlstad, att använda en vit sealer som vi penselmålade med två gånger. Gissa om jag hade ont i armarna efter det?

Tanken med att använda en sealer var att slippa måla med vanlig färg. Det skulle helt enkelt bli vitt ändå. Men när vi var färdiga med två lager tyckte ingen av oss att det täckte riktigt, dessutom var sealern väldigt matt och nästan lite kalkig i sin struktur. Vi valde därför att även måla ett lager med lackfärg i nyansen äggskal. Båda färgerna var oljebaserade och luktade ganska starkt. Jag kan meddela direkt att detta är första, enda och absolut sista gången jag använder oljebaserad färg inomhus.


När så taket var färdigmålat var vi dödsnyfikna på vad som låg under laminatgolvet. Vi tog upp några bitar, och så några till. När vi kommit så långt som bilden visar ställde vi oss upp, stirrade på golvet och funderade på om den galne snickarwannabeen som hade renoverat huset inte behövde spärras in för sitt och omgivningens eget bästa. Golvet vi hittade var näst intill perfekt som det var. I alla fall om man betänker att det legat där i 160 år. Och i merparten av dem används dagligen.

Vi funderade länge på vad vi skulle göra. Skulle vi låta det vara, slipa lätt för hand och måla, hyra slipmaskin och sedan måla, ta in en hantverkare? Det enda vi visste var att golvet skulle vara ljusgrått. Vi hade faktiskt redan köpt ljusgrå färg.

Det var då vi tog en paus. Satte oss med var sin dator och googlade. Men det var inte förrän vi stod i färgbutiken i Forshaga som vi beslutade oss för att våga oss på att slipa golvet själva. Eller ja... Tim slipade. I ungefär sju timmar tills han nästan fick en astmaattack. Men när han var klar var vi ungefär lika lyckliga som små barn på utflykt.

Vi beslutade oss för att strunta i den gråa färgen och istället betsa golvet vitt med en fantastisk produkt som heter Zar. Bets är som bekant lite svårt att lägga på eftersom det omedelbart går in i träet och för varje strykning där man stryker dubbelt lämnar märken, ja det är i alla fall min begränsade erfarenhet. Zar är oljebaserad och ger aldrig ojämnt resultat eftersom det tar så pass lång tid för betsen att sugas upp av träet. Lättast att applicera är genom att doppa en liten frottéhandduk i betsen och stryka ut på samma vis som när man stryker ut en hudsalva.


Jag behandlade golvet två gånger för att få den så vit som vi ville ha den. När det torkat i tre dygn, vilket för oss innebar två veckor, lade vi på två lager med sidenmatt Ronseal hårdvaxolja. Jag strök på den med hjälp av en roller. Det är förmodligen inte rekommenderat att göra det utan ska helst strykas på med mjuk pensel, men när man har ganska breda springor i sitt golv som vi har så är det omöjligt att inte med penseln dra upp en massa damm och partiklar från springorna. Det blir definitivt ännu sämre kan jag meddela.


När golvet så var färdigt var det dags att tapetsera. En helt egen historia som skulle kunna bli hur lång som helst om jag berättade för er hur svårt det var att enas om en tapet i rätt prisklass och vad rätt prisklass faktiskt betyder, hur jobbigt det var att spackla och slipa väggen och exakt hur roligt det var att tapetsera.

Jag ska bespara er de detaljerna.

Vi enades slutligen om en tapet från Duros kollektion Gammalsvenska 2011 med namnet Liljesal.


Jag behöver kanske inte säga att jag är förälskad i den? Min lite galna plan är att hitta ett gammalt månbord eller något i den stilen, måla den i liljornas blåa färg och ställa här, mot just den här väggen.


Innan vi tapetserade, målade, självklart jag, alla lister med Nordsjö Ambiance Superfinish i nyansen Glowing Le Havre. En nyans vi båda trodde var grå och som vi valde när vi planerade att måla väggen grå. Den visade sig ha en vacker gråblå ton som passade perfekt till tapeterna.



Taklisterna fick nyansen äggskal av samma färg. Dörrarna till de båda rummen var tyvärr i ganska dåligt skick. Eftersom huset inte stått uppvärmt under vintrarna hade mycket av färgen börjat flaga och spricka så det var bara att skrapa, slipa och måla. Jag målade först med lackfärgsgrund och sedan med samma färg som listerna. Färgen är matt och ger en helt perfekt finish där du knappt kan ana penseldragen. Det förutsätter förstås att du har en kvalitetspensel att måla med.



Allt som nu återstår är att köpa soffor till skolsalen på nedervåningen så att hörnsoffan som står där nu kan flytta upp hit. Dessutom ska en kamin installeras här också eftersom röret i skorstenen funkar perfekt.