Jag har den senaste tiden nästan bara visat bilder från vårt hus i Värmland, i alla fall när det gäller heminredning. Men vi har faktiskt turen att bo i en väldigt vacker lägenhet med en fantastisk utsikt, ljusa rum och fönster från golv till tak i två plan.
För ett drygt år sedan gjorde vi om i köket och med det fick vi också en "matsal" i vardagsrummets "döda" del. Det dröjde förstås närmare ett år innan vi fick upp fotoramarna på väggen och byrån kom på plats. Lampan är ett provisorium, fast det ska vi tala tyst om för det har jag inte berättat för gubben än.
Och förresten. Fotoramar i en klunga som ni ser skymta här är inte alls svårt att få upp, helt utan att behöva slå en massa hål i väggen. Min sambo hittade dubbelhäftande kardborrband på Coops byggavdelning. De är gjorda just för att hänga upp tavlor på ställen där man inte kan spika eller inte vill borra.
Innan jag bestämde mig för placeringen av ramarna lade jag allt på golvet i vardagsrummet. Jag flyttade runt på tavlorna länge och när allt var klart kunde jag gå upp en trappa och titta ner på allt på avstånd. Självklart blev det inte alls så när det väl kom upp på väggen men det blev tillräckligt bra tyckte vi. Och det bästa är att man både kan byta fotona och utöka antalet. Vilket faktiskt påminner mig om att jag måste skriva upp fotoramar på min IKEA-shoppinglista.
Den här underbara skönheten är vårt senaste tillskott i vardagsrummet. Många av er har säkert redan sett den. Jag kan inte komma ihåg när jag började drömma om att få äga en sådan här gammal telefon. Den tillverkades runt 1910-talet och om vi bara hade en analog telefonlinje är jag ganska säker på att den skulle funka än.
När jag köpte den var den alldeles mörk och smutsig och jag var nästan lite besviken på mitt köp, men sedan köpte jag lite Häxans mässingsputs och vips... Den fula ankungen blev verkligen som ny!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar