onsdag 10 september 2014

Instagram Project life

Project Life, We R Memory Keepers, Inked Rose, My Minds Eye Pretty Things

När jag började fotografera, någonstans på senare delen av stenåldern, pratade man fortfarande med vördnad i rösten om Hasselblad. Det var liksom kamerornas kamera. Prosche och Jaguar i ett. Det var också kameror som hade ett helt eget format och fotona blev kvadratiska. I alla fall är det så jag kommer ihåg det. Någon som är kunnigare än jag på fotohistoria får gärna rätta mig.

Ett tag var jag djupt förälskad i just det kvadratiska formatet, tyvärr var det långt innan jag började scrappa och att skära ned bilder för att stoppa i ett vanligt fotoalbum... nej den tanken slog mig aldrig.

Jag har också haft en svag punkt för polaroidformatet, med de tjocka vita ramarna och platsen för att skriva en anteckning. Tyvärr var de nog mer populära på tidiga delen av stenåldern och jag fick aldrig äga en sådan kamera.

Så kom då Instagram. Långt senare. Vi snackar ju modern tid nu.

Jag föll aldrig för Instagram. Jag läste däremot någon som klockrent beskrev Instagram som appen för alla kvalitetsmässigt urkassa iPhonfoton med vilken man kunde låtsas att man tog dåliga foton med vilje. Jag kanske låter snobbig, men foton tagna med en mobil är inte några riktiga foton för mig. Men det betyder förstås inte att jag inte har mängder med "ickefoton". För det är ju ganska bekvämt att dokumentera vardagen med något som alltid finns till hands. Så jag förstå till fullo att många låter sina dyra systemkameror samla damm istället för att använda dem. Jag kan tipsa om att de är utmärkta bokstöd. I alla fall tror jag det. Min egen kamera samlar sällan damm. Jag har nämligen än idag en mångårig, pågående och häftig kärlekshistoria med den. Och precis som vilket annat gammalt par som helst bråkar vi då och då och ofta är vi oense... Men vi älskar varandra.


Project Life, We R Memory Keepers, Inked Rose, My Minds Eye Pretty Things, Spellbinders

Som sagt så är jag svag för det kvadratiska, även om det är lite svårt att tänka om numera. Jag gillar de här fickorna där man får plats med så många foton.

Här har jag använt mig av en die från Spellbinders. Jag tror att det kan bli en ganska fin effekt när man bläddrar i albumet och bilden från föregående och nästa sida lyser igenom.

Project Life, We R Memory Keepers, Inked Rose, My Minds Eye Pretty Things

WRMK:s Inked Rose kommer Instagramramen från. Den fina blomman vet jag inte riktigt. Ibland är det lite vackert med en tom ram. Det gäller bara att inte vara rädd för tomrummet.



Jag har valt att inte göra så mycket med fotona och inte dekorera heller. Istället har jag lagt på en nästan genomskinlig "polaroidram" på de flesta av bilderna men för att ballansera upp sidan har jag gjort några av ramarna vita. En liten, tunn skugga bakom ramen lurar ögat och ger en falsk dimension. 


Project Life, We R Memory Keepers, Inked Rose, My Minds Eye Pretty Things, Spellbinders

Här har jag skurit isär dekorationerna och låtit dem ligga i två fickor. Enkelt och ändå något som lockar blicken till sig på ett annars ganska rent uppslag.


Ytterligare en Spellbinders die har fått utgöra bakgrund här. En av mina favoriter. Trots att det är vitt mot vitt syns det och drar blicken till sig. Dessutom väger den upp det utstansade på motstående sida i uppslaget.

Inga kommentarer: