torsdag 4 september 2014

About a wedding cake - eller; två misslyckanden och fyra bröllopstårtor



För en tid sedan fick jag äran och förtroendet att baka en bröllopstårta. När det väl började dra ihop sig mot bröllopet tror jag att jag hade mer kalla fötter och var sju resor mer nervös än bruden själv. Jag önskade inget annat än att få slippa baka tårtan, och jag skulle minsann aldrig baka igen om jag lyckades leverera dessa tårtor...


Bröllopsgästerna skulle vara 70 till antalet. Dessutom skulle bröllopet stå på Julitta vilket även med bästa vilja är cirka två timmars bilresa från oss. Därför beslutade vi gemensamt att jag skulle baka en lite mindre tvåvåningstårta till brudparet och dessutom två större tårtor för att alla gästerna också skulle få var sin bit.

Till varje tårta bakade jag en chokladbotten som delades i två delar samt en jordgubbsbotten som inte blir lika hög och därför inte delas.

Hm... det där lät väl bra? Jo då, om jag hade varit bättre i matematik så hade jag kanske sluppit att baka samma botten två gånger extra, sluppit städa ugnen där allt runnit ut och... nä, ni vill säkert inte höra resten. Kort sagt, det var ungefär här som jag började kalla tårtan för helvetestårtan.

När alla bottnar var färdigbakade åkte de in i frysen, en efter en. Det är praktiskt att baka till 70 personer, på det viset får man garanterat frosta av frysen och städa ur den för att få in alla bottnar.


Jag tinade alla bottnar på torsdagskvällen och fyllde dem med fyllningarna. Cirka 1 kilo smör, några paket florsocker, ett par koppar kaffe, lite kakao och kanske något mer som jag nu glömt, senare såg tårtorna ut såhär.

Jag kan inte hjälpa det, så tråkigt som det är att vispa smörkräm, så roligt är et att spackla tårtor. Kanske för den totala förvandlingen från en ful och sned kaka till en perfekt tårta med raka, vassa kanter. Ja det sista hade jag inte hunnit göra innan bilden ovan togs.


En annan fördel med att baka till så här många personer är att man även får städa ur sitt kylskåp. Som väl var hade vi just tillbringat fem veckor hemifrån när tårtorna skulle monteras så det ekade ganska tomt i därinne, däremot insåg jag plötsligt att jag definitivt behövde göra en storstädning så det var det första jag gjorde, efter jobbet på torsdag kväll, innan jag började montera tårtor. Jobbet som för övrigt denna vecka bestått i tre dagars konferens på engelska som vi dessutom varit värdar för...


På fredagen, efter jobbet och avslutningen på den engelskspråkiga konferensen, var det dags att klä tårtorna. Vid det laget hade smörkrämen stelnat fint och det var bara att knåda marsipanet, kavla tills jag fick träningsvärk och klä tårtorna. Som du säkert förstår är det den översta tårtan som var först ut. Eftersom jag fick använda ett annat märke på marsipanet och inte var van vid storleken på tårtan så lyckades jag inte få på locket helt perfekt och fick därför göra en liten räddning. De andra locken kavlade jag ut mer så att de blev lättare att få släta. 


Behöver jag säga att jag inte sov särskilt mycket natten till lördagen?
Nu var ju tårtorna spacklade och täckta, vad kunde hända? Tja, i min fantasi - precis allt! Som till exempel att marsipanet smälter, eller smörkrämen eller så rasar hyllplanen ner eller så försover jag mig till klockan elva, jag som vaknar senast sju på helgerna, eller...

Inget av det där hände. När morgonen kom åt jag frukost snabbt och satte igång att dekorera tårtan. Och jag hade en plan för hur det skulle se ut... men tror ni att den ser ut som jag tänkt? Av någon anledning blev jag så nervös över att dekorera tårtan att jag glömde bort min genomtänkta plan och började dekorera på känn. 

Och som vi alla vet, sådant blir aldrig bra. Speciellt inte när man från början tänkt göra små buketter i stil med brudens och placera ut dem här och var... Och inte blev det bättre av att jag blev mer och mer besviken allt eftersom blommorna åkte på. Till slut var det ju bara att acceptera misslyckandet. 

Sedan kan man förstås fundera på varför jag inte bara gjorde om allt??? Jag hade ju tid. 


Så här efteråt tycker jag nog att jag gott kunde gjort en våning till, eller gjort en högre blomma i toppen...


De stora tårtorna var ännu svårare att dekorera. Jag vet faktiskt inte om jag ens sett så här stora tårtor som jag tyckt varit vackert dekorerade och trots att jag gjorde närmare 200 blommor i socker så kändes det inte som de räckte till på tårtorna. Så här efteråt inser jag att jag naturligtvis borde gjort större blommor...

Jag var ganska lättad när allt var färdigt och jag kunde ställa in tårtorna i kylen, om än inte nöjd. Däremot verkar det som brudparet blev nöjda och det är ju huvudsaken.


När jag ställt in de färdiga tårtorna i kylen såg det ut så här på min arbetsbänk, och detta bara efter att jag suttit och dekorerat med de blommor jag redan gjort.


På diskbänken var det lika rörigt, där, och på golvet, stod dessutom sådant som inte fick plats i kylen efter att jag blev tvungen att ta ut ett hyllplan för att kunna få in de dekorerade tårtorna.

Så...
Kommer jag baka fler bröllopstårtor?

JAAA! Om jag bara får chansen igen!

Jag misslyckades med en del, jag klantade mig en massa och jag var nervös som katten men det var en av de roligaste och mest spännande utmaningar jag fått!

Inga kommentarer: