söndag 29 september 2013

Nyheter hos Momas


Snart är det jul! I alla fall om ska pyssla sina egna julkort. Och då är det hög tid att klicka sig in i shoppen och beställa dessa nya, digitala motiv. Jag hoppas att ni gör det!

Ni hittar alla motiv på www.momas.se


En lite domherre. I alla fall hoppas jag att också ni ser det. Den har jag ritat speciellt för min mamma som älskar fåglar. 

Hyacint, känner ni doften?

Blomman är min favorit, julros. Lite längre ned ser ni samma motiv fast utan kulorna i bakgrunden. 

De jular vi firar hemma, vilka är lätt att räkna på ena handens fingrar, har vi alltid julstrumpor fyllda med någon småsak på julaftonens morgon. 

Detta är samma motiv som lite längre upp men utan ljus och kulor. Både denna och motivet nedan har jag tänkt skulle passa extra bra på en layout som dekoration. 

Detta är samma motiv som lite längre upp men utan kulor. Min tanke är att det dels kan kännas svårt att färglägga julgranskulor om man inte är van och dels också att som sagt använda motivet på en layout. 

lördag 28 september 2013

Fredagsmys

Ibland blir jag extra tacksam över att få möjlighet att arbeta hemifrån då och då. Det är i synnerhet veckor som denna, då termometern inne på kontoret knappt kom upp till 20 grader och det ute var fjuttiga 5 grader. Till detta en ilande snålblåst, och då inte bara ute utan också inomhus på jobbet.

När det är så, vilket det faktiskt är större delen av året, så är det fantastiskt skönt att få slippa åka till jobbet, stanna hemma, vira in sig i en filt eller sitta på övervåningen där det alltid är varmt, och när arbetsdagen är slut sätta på ugnen och få fylla köket med doften av nybakat. Inte bara gott utan så mysigt! Bättre fredagsmys behövs inte. För att inte nämna hur underbart det är att slippa fredagstrafiken på SL.


Jag försöker träna på att fota bakbilder. I andra, mer riktiga bakbloggar, förekommer ofta väldigt vackra bilder på själva bakandet. Personligen tycker jag det är extremt svårt att få till sådana bilder. Dels är det ju sällan bra ljus hos mig på kvällen och dels... ja hur sexiga är egentligen smutsiga vispar och kladdiga skålar?


Dessutom måste man då ha en medhjälpare. Själv är jag inte riktigt skapt till att vara fotomodell, och inte kan jag ta bilder heller med en hand. Om den ens är okladdig nog att hantera en kamera.


Det finns fler bra saker med en medhjälpare. Hon kan hjälpa till att plocka iordning... eller vad säger jag? Det där är ju inte alls sant. Hon drog så fort jag nämnde ordet städa och jag blev ensam kvar med sockerblommorna.

Muffinsen? De åts med god aptit. Som väl var gjorde jag en dubbel sats så att ni kan få se dem dekorerade och fina. Något recept delar jag dock inte med mig av, jag har helt klart bakat godare chokladmuffins och kommer inte göra om just detta recept.

måndag 23 september 2013

En liten tårta till



Det blev en tårta till i helgen, jag tyckte nämligen att när vi nu skulle ha kalas, och gästerna reste så långväga så var det en orsak god som någon att baka två tårtor. Vad jag inte hade tänkt mig var att allt skulle strula i sista stund.


Som jag nämnde var inte sockerpasteguden med mig. Den här degen var stenhård när jag skulle kavla ut den, jag har fortfarande ont i handflatorna, och när jag väl tillsatte vatten blev det deg nog för två tårtor. Degen blev också extremt lös, vilket faktiskt visade sig bli en fördel eftersom jag helt enkelt kunde skära bort vecken som bildades när jag lade på locket på tårtan och liksom klistra ihop degen, platta ut den med plattverktyget och för kanske första gången i mitt tårtbakarliv hade jag faktiskt en tårta klädd i sockerpasta utan veck eller ännu värre, hål. Jag tror dock inte denna metod är att rekommendera eller ens att den är godkänd i tårtbakarkretsar.

Som om elendet inte räckte med sockerpastan så upptäckte jag, när jag skulle fylla min fantastiskt goda chokladboten, att det var ett stort hål i mitten av den. Ett hål som alltså inte syntes utifrån. Tack och lov för fyllning och smörkräm.

Receptet på chokladtårtbotten hittar du här. 


Ser du den mittersta rosen??? Den är liksom lite, lite annorlunda än de andra. Den är nämligen Isabels allra fösta ros, som hon gjort helt själv. Visst är hon duktig?

För övrigt behöver jag väl knappast nämna att inte ens fotona lyckades på denna tårta...


lördag 21 september 2013

En "liten tårta"


Några av er, som följer min FB-sida, har kanske sett att jag den senaste tiden varit fullständigt besatt av att göra sockerblommor. Först var det bara något som skulle göras för födelsedagstårtan jag planerade, men på något sätt urartade det hela och jag hade i morse hela IKEA:s Fabrikör full med sockerblommor. De två tårtorna jag gjorde till dagens kalas blev följaktilgen också ganska överrösta av blommor.

Och faktum är att det är nog tur att jag gjorde så många blommor, för även om jag lyckades spacka båda tårtorna så att de blev raka och faktiskt riktigt fina, så var inte sockerpastaguden med mig idag. Den första degen var så hård att den knappt gick att kavla, när jag i ren desperation satte den i hushållsassistenten och hällde vatten på den så blev den så lös att den rann. Den andra degen var nästan lika hård som den första var från början, med resultatet att den sprack.

Ingen av degarna är dock skyldig till att jag fortfarande inte listat ut hur man får ett lock att sitta på tårtan utan att det bildas veck.




Här är några av blommorna. Jag behöver väl knappast säga att tårtan inte ens är i närheten av det jag föreställt mig?


Den här tårtan består av 6 st blåbärsbottnar och en fyllning med mascarponeost, spacklad med citronsmörkräm. Tårtan är lite dryga 20 cm och knappt 15 cm i diameter. Det var första gången jag provade det här receptet och den får klart godkänt, även om tårtan blev en aning mäktig, men som sagt, hur smalt man än skär en så hög tårta så blir det ändå en rejäl bit.




Jag antar att ingen är intresserad av en steg- för stegbeskrivning av hur man gör någon av dessa blommor?

tisdag 17 september 2013

Allis på balkongen


Allis, vår märkliga katt. Det var ett tag sedan jag visade bilder på henne. Här sitter hon på balkongen och spanar. Och funderar på varför jag sitter och tjatar på henne.

Jag har redigerat bilderna på två olika sätt, därav de olika färgskalorna.



söndag 15 september 2013

En helt vanlig söndag


Så här kan det se ut i fruktskålen hos oss, en helt vanlig söndag.



Och i IKEA:s Fabrikör.


fredag 13 september 2013

Curiousity killed the cat?



Okay, I admit. I am one of the most curios people on earth. And actually, mostly it is a good trait. I learn a lot. I also learn things I´m not supposed to learn but that is an entirely different thing.

So why am I writing this? In English? Couse I want YOU to answer a couple of questions. Yes you!

Who are you, where are you from? Why are you here?

You may use any language to write your answer to this. I can use Google translate. But please, please leave me comment! Don’t let me end up like the cat.

Next question. How is Mountain View? Yes, I have studied my stats and they say I have a (or more) frequent visitor from Mountain View. And I just can’t figure out which of my friends are from that far away, exotic place.

Please help me with my curiousity so that I can go on with my life.

Answer my questions:
Who are you?
Where are you from?
Why are you here?

Vem är du?
Var är du från?
Varför är du här?

måndag 9 september 2013

Ful eller fin?


Jag hade en föreställning om hur denna tårta skulle se ut. Tror ni att den ens kom i närheten?

Nej just det. Inte ens i närheten av samma universum. Min tårta skulle vara perfekt. Rak. Framför allt rak.

Den här tårtan är... ja faktiskt allt annat än rak. Fast idén var väl kanske inte så tokig, och blommorna var väl ganska trevliga. Och själva överdelen, den som innehåller en chokladtårtbotten, chokladmousse och hallon, den var väldigt god. Försvinnande god.


Dessutom var tårtan väldigt rolig att fotografera. Men också ganska svår, för den blåa färgen blev liksom ilsket blå istället för babyblå.


Men som sagt. Den är allt annat än rak, och proffsig. Den är faktiskt ganska ful och sned och vind. Men lite rolig. Så jag bjuder på den, medan jag försöker hitta plats för verktygen jag idag inhandlat för att kunna göra en rak tårta. Kan ni gissa var jag köpte verktygen?



söndag 8 september 2013

Sockerrosor, smaklös cheese cake och en tårta


Ja, faktiskt har jag hunnit med allt det där i helgen, fram till nu. Jag lovar att mitt kök ser ut som ett krig dragit fram, trots att jag ägnat lika mycket tid åt att plocka undan som åt att faktiskt baka. Men, för ordningens skull ska jag börja med rosorna, det är nämligen de som var roligast av allt ovan nämnda.

Jag antar att jag inte är ensam om att ha gjort marsipanrosor av tre cirklar, hopsatta och hoprullade. Jag har ett vagt minne av att de rosorna blev ganska söta, vilket får mig att undra vilka krav jag hade på mig själv då...

De här rosorna är inte gjorda av marsipancirklar, de är gjorda med hjälp av en utstickare som mest ser ut som en av de där blommorna du skulle rita om någon sa åt dig att rita en vanlig blomma. Den har fem kronblad och kommer i tre storlekar. Jag har haft den utstickaren sedan långt innan jag ens skulle kommit på tanken att baka, jag köpte den för att göra blommor av papperslera. Och jag förvånades över att det skulle gå att göra verklighetstrogna rosor med den. Det tog alltså ett tag att lista ut hur, men när man väl sett tekniken är det faktiskt inte speciellt svårt att göra rosen, det svåra är att få till detaljerna, de tunna bladen och dess ömtåliga krusningar. För det krävs förmodligen "Flower paste" och inte som jag använt, vanlig sockerpasta. Och så förstås en massa träning, tålamod och lite mer träning. Icke desto mindre är jag faktiskt ganska nöjd med mina första försök, även om blommorna är långt ifrån perfekta, och faktiskt tålde blommorna att ramla i golvet till och med.

Om du är nyfiken på den smaklösa cheesecaken och tårtan får du hålla utkik här, de bilderna kommer under veckan.



onsdag 4 september 2013

Do the thing you think you cannot do!


Ja, det är kanske inte så tokigt att bli påmind om det där någon gång emellanåt. Att göra det man inte tror att man kan göra. Jag trodde inte att jag kunde rita, möjligtvis kladda ihop något, men att rita något på riktigt, det trodde jag inte att jag kunde. Hade inte min pappa påmint mig hade Momas aldrig funnits.

Jag tror fler av oss skulle försöka göra det man inte tror sig kunna.

Det här kortet slängde jag ihop för att jag ville testa några av mina Spellbinders dies. De nertill på kortet hade jag nästan glömt att jag hade.

Stämpeln är digital och du hittar den naturligtvis hos Momas, den heter Garden party. Setet ser ut så här: