fredag 5 oktober 2012

För Mollys och så lite djupa tankar


Vår kära lilla Allis är inte direkt den som vill fastna på bild. Oftast blir det ett enda sudd av henne när hon far förbi. Det kanske därför jag råkat scrappa samma foto två gånger. Men det gör kanske inte så mycket för hon är ju så söt på de här fotona just. Jag har alltid varit svag för jordtoner även om viltmönster aldrig direkt tilltalat mig måste jag säga att hennes päls är helt makalös och jag är fullständigt galen i den.

Om Allis päls har minsta likhet med ett riktigt vilddjurs päls så förstår jag att det finns människor som fullständigt saknar alla andra mänskliga känslor än just habegär för dessa djurs pälsar. För saknar man sådana mänskliga känslor samtidigt som man också saknar all moral och sunt förnuft så kan man säkert mörda för att få äga päls, elfenben och andra delar av vilda djur.



Bengalkatter är framavlade från vilda afrikanska katter. Kvinnan som kom på denna tanke resonerade som så att om man ägde en katt med samma teckning som de vilda djuren skulle man kanske bli mindre benägen att fånga in dem för sitt nöjes skull eller skjuta dem för sin päls.

Har ni förresten sett bilderna på noshörningarna som någon ideell djurskyddsorganisation har en kampanj med? Jag får så ont i magen varje gång jag ser de bilderna och plötsligt har jag bara lust att gråta. Jag kan inte förstå att den mänskliga rasen verkligen inte kommit längre än så här??? Jag trodde i mitt stilla sinne att vi människor blivit avsevärt mer sofistikerade i våra metoder att utrota jorden och naturen som finns på den! Allt för att vi ska få en pryl mer att skryta över! När jag ser de bilderna skäms jag om möjligt ännu mer över att vara människa än när jag läser att smarta kommuner numera planerar nybyggnationer utifrån att vattennivån kommer att höjas och vi kommer att drabbas av fler stormar och väderkatastrofer i framtiden. Man planerar alltså för de skador vi åstadkommer genom miljöförstöring istället för att planera för att inte åstadkomma skadorna!!!

Missförstå mig rätt. Jag tycker det är klokt att planera. Vi kommer tyvärr inte kunna rädda världen hur mycket vi än försöker om Sverige ensamt ska vara jordens samvete, ett jobb vi numera inte ens lyckas halvbra med. Trots det finns det länder där miljöförstöringen är avsevärt större än här hos oss. Men vi måste ju börja någonstans och vart kan vi annars börja än med oss själva?

Nu menar jag för den sakens skull inte att vi ska sluta tända belysningen, använda vatten, se på TV eller köra bil. Vi ska inte sluta bygga vägar i hopp om att folk kommer teleportera sig själva till jobbet. Däremot behöver vi som konsumenter börja ställa krav på beslutsfattare och tillverkare. Herregud, vi lever 2012! Nog måste det finnas tekniska möjligheter att ta fram fler bilar, till överkomligt pris, som inte går på bensin eller diesel! Nog måste vi kunna producera tillräckligt med förnyelsebar och ren energi för att vi ska kunna fortsätta att värma våra hus och se på TV! Nog måste vi kunna ha en industri som producerar de produkter vi vill ha utan att förstöra miljön, använda barnarbete eller utrota regnskogar!

Herregud, vi lever för sjutton 2012! Kom igen nu! Hur svårt kan det vara?


Inga kommentarer: