fredag 29 maj 2009

Sweetness



Som ni kanske redan sett hos Magdas är detta en påsklayout, eller åtminstone så är fotot taget i påskas. Att layouten faktiskt har lite påskiga färger såg jag inte förrän jag var klar med den. Jag är helt kär i spetsen från Websters pages, och allt annat med som Anette skickade i mitt första DT-kit!

Den runda bågkantade ramen i bakgrunden är utskuren med min Gazelle och när den fungerar så älskar jag denna, inte så helt lilla, maskin. Helt klart värt vart enda öre, i alla fall om man jämför med alla manuella stansar som man ständigt måste köpa nya alfabeten till för hisnande summor, som bara klarar av att stansa en storlek och som aldrig skulle drömma om att kunna skära ut en bågkantad cirkel som denna. Ärligt talat… vad är vitsen egentligen? Fast när Gazellen krånglar, som den gör då och då (vilket kan bero mer på mig än på själva maskinen) så låter det inte alls sådär från mig, då svär jag ve och förbannelse över den och bestämmer mig för att investera i en groda… eller vad det nu är för djur den är döpt efter.


This might come as a surprise, but this is actually an Easter layout. Or at least, the picture is from this Easter. I only noticed when the layout was finished that the colours actually are somewhat Easter-ish.

The circle in the background is cut out with my Gazelle. When it works, wich doesn’t happen very often, I am totally in love with it. I just can’t understand the point of manual cutters like QK and others. They cost a lot to get and then you still end up spending an endless amount of money to get new alphabets. And in the end, you still won’t get it to cut a circle like this. But... this is definitely not how I sound when I can’t get my Gazelle to work, on those days I use words not to be spoken in front of children and I swear to get a bug... ore whatever animal has given name to it.


tisdag 26 maj 2009

En skönhet



Min dotter är inte bara vacker utanpå, hon är en skönhet inuti med. När jag i helgen frågade vad hon önskar sig i femårspresent sa hon: ”En törnrosbuske så jag kan plocka blommor till dig på morsdag”. Samtidigt som hon sa det låg den här layouten på bordet, halvfärdig. På något sätt blev det plötsligt solklart vad den skulle handla om.

Den här layouten är också ett försök av mig till att skapa enligt principen ”Less is more”. Men, ärligt talat, varför ta less när more verkligen är mer?

Den vackra spetsen är faktiskt från Panduro, deras Tildaserie. Blommor från Prima och Magdas och mönstrat papper från Websters pages naturligtvis! Jag tröttnar aldrig på de här papprena, de är inte bara papper, utan också dekoration. Rosenknopparna och bladen är från ett företag som börjar bli en av mina riktigt stora scrapleverantörer – Plantagen… Deras levande blommor dör för mig så fort jag får hem dem, men deras sidenblommor är riktigt vackra.

My dear daugher is not only beutiful on the outside but also on the inside. I asked her what she wishes for her fifth birthday and she responded; “I want to plant a rosebush so I can pick the flowers for mothers day!” That kind of made the whole layout.

This layout is my attempt on “Less is more” but honestly, why settle for less, when more is more? The beautiful lace is from Panduro, their Tilda line. Flowers from Prima and Magdas and PP from Websters pages of cause! I just can´t get bored with these papers, they are not only papers but also decorations. The rosebuds are from my most recent favourite shop for scrap material... the local flower store – Plantagen. Their real life flowers keep dying on me as soon as I buy them but their silk flowers are just gorgeous.


Klädbyten

Idag var det jag som lämnade Isabel på dagis. Det händer sällan och lyxen att ha lite extra tid utnyttjade jag åt ett antal klädbyten.

Jag står i sovrummet, iklädd trosor, bh och topp. Isabel kommer in, iklädd sandaler och nattlinne och utbrister:

”Å mamma så vacker du är, som en riktig prinsessa”.

Två klädbyten senare, Isabel fortfarande i sandaler som nu kompletterats med kjol, kritvita, tunna strumpbyxor och vit topp:

”Men… ska du byta om igen! Då tar det ännu längre tid innan vi kan gå.”

måndag 25 maj 2009

Helgen i bilder


Under helgen fortsatte kära sambon att banka, såga och skruva. Eftersom vädret var som det var sprang han fram och tillbaka mellan projektplatsen och husvagnen (vår husvagn alltså). Varje gång han kom in till vårt pyssleparadis för att söka skydd mot störtregnet eller hagelskuren lämnade han skorna utanför, som vi alltid gör… utom när regnet öser ner. Varje gång han gick ut igen svor han. Och de säger att jag är senil…

Han påstår att allt detta bankande och slitande i sitt anletes svett är till för Isabel. Själv har jag mina aningar. Jag tror inte ett skvatt på det där, nej, jag tror helt enkelt att han funnit något så enkelt som Skaparglädjen! En orsak så god som någon till allt detta bankande och pysslande…




På vår tomt finns en minimal jordkällare. Ja egentligen är det ett skåp som står under en hög med jord och det enda vi gjort är att glutta i den försiktigt. Själva kullen har till min stora irritation varit övervuxen av en vitgrön marktäckande växt som tycks kunna sprida sig utan några hämningar. Det finns två saker jag inte gillar. Växter som aldrig blommar och växter som vill ta över hela sin omgivning. I fjol var jag redo att utrota all växtlighet på den lilla kullen, men inte nu längre kan jag meddela. Jag kan bara inte se mig mätt på detta vackra!


Jo då... jag har också varit på Rusta... eller är det Jula?


Det regnade visserligen en hel del i helgen, men inte samtidigt som solen sken. Detta är altså en fejkad bild...


Fast det förstås, den här blommans skönhet kan inget överträffa!



När vi köpte stugan följde alla inventarier med. Det mesta av det har hamnat på tippen. Bland allt bråte fanns ett antal blomlådor av olika sorter, med en gemensam nämnare, alla var lika stora som fula och gamla och borde också fått fara till tippen om jag inte vore så blödig. Någonstans inbillar jag mig att den gamla mannen vi köpte stugan av, en gång för länge sedan snickrat blomlådorna till sin kära hustru. En slags kärleksgåva kanske… Jag kunde inte låta bli att tänka på alla gånger den gamla bortgångna tanten kärleksfullt planterat blommor i dessa lådor och hur de sedan stått där hela sommaren i sin färgsprakande skönhet. Säkerligen var alla blommor gula för det tycks nästan allt vara i vår trädgård, men prunkande är det… Nå ja, jag iddes inte slänga blomlådorna utan planterade blommor i dem. Det var då jag kom på att de inte var vackra ens med blommor i så jag gav dem en strykning med vit husfärg. Resultatet är… ja, fortfarande långt ifrån vackert, men om detta är presentabelt så förstår ni kanske hur fult det var från början? På bilden den enda ”lilla” blomlådan som dessutom i motsats till de andra är rund. De andra ser ut som balkonglådor i trä på ben.

lördag 23 maj 2009

DT på Magdas!



För ett par veckor sedan frågade Anette på Magdas mig om jag inte hade lust att designa för Magdas. Gissa om jag kände mig smickrad? Ärad? Hedrad? Jag tackade självklart ja och nu är det alltså dags att visa min första layout!

Det här är en lite sorgsen layout som handlar om alla drömmar som jag bara nästan har nått, men inte riktigt. Sådana drömmar har vi nog alla en eller ett par av och för mig är det oftast en bara en tidsfråga innan jag kan förvandla nästan alla mina misslyckanden och spruckna drömmar till lärdomar som faktiskt stärker mig som person, även om vägen till styrkan är allt utom smärtfri. Sedan jag hittade scrapbookingen som hobby har jag dessutom insett att det faktiskt också kan vara ett fantastiskt sätt att bearbeta händelser som inte alltid är positiva och att resan fram till lärdomen som stärker kan göras kortare och betydligt trevligare.

Journaling är en sak som inte är helt enkel tycker jag. Ofta har jag en tendens att vilja skriva mer än vad som ryms på en layout. Dold journaling gillar jag inte för jag tycker inte om att behöva ta ur layouten ur plastfickan, men i det här fallet har jag inte bara dolt min journaling utan även klistrat fast den ordentligt på layouten. Texten är till för mig, den ska inte vara lätt att ta loss från layouten. För ovanlighetens skull har jag även använt datorn för att skriva texten och printat på tunt skisspapper som jag sedan rullat ihop och bundit rep runt. I vanliga fall skriver jag helst all text för hand eftersom min handstil också är en del av det jag vill bevara för framtiden.

Pappren hittar du hos Magdas, de är från Graphic 45. De små söta tagsen och fjärilarna ingår i ett ovanligt användbart ark med förstansade dekorationer, också från samma tillverkare, sådana ark brukar jag tycka är svåranväda men den här kan jag varmt rekommendera! Blommorna är Magdas egna och från Prima. Spetsen hittar du också i butiken, men de gröna bladen kommer från en blomranka i siden som jag hittade skräpandes.

This is my first layout as a dt-member of Magdas. I´m very proud to have been asked by Anette to become a part of her talanted team.

This is actually a somewhat sad layout, it is about al the dreams I almost reached, almost but not entirely. I guess we all have dreams like that, for me, most of the times I can turn my unreached dreams into something that makes me stronger in the long run, even though it hurts in the beginning. I find that scrapbooking is somewhat of a therapy when I get stuck in sad feelings and this layout certainly was therapy to make, well needed therapy.

I don´t really like hidden journaling, I hate to have to pick the layout out of the plastic cover. I also don´t really like to write my journaling in the computer and print it, cause I think that my handwriting is a big part of the layout and part of what I want to preserve for the future. But this time I have done both of these things. The journaling is not only hidden, it is well attached to the layout, the words are not supposed to be easy to read by just anyone (not that anyone looks in my albums).


torsdag 21 maj 2009

När jag var barn...



Ja, det är faktiskt jag på bilden, en gång för länge sedan, i en annan värld. I Ungern där jag var barn.

Jag har använt papper från Basic Gary som bakgrund i den här layouten, söta Ilona på Skaparlusten skickade dem till mig i månadens dt-kit. De urklippta blommorna är från Websters Pages och passar lite extra bra eftersom de påminner lite grann om de typiskt ungerska folkloreblommorna som visserligen är mycket klarare i färgerna men som till formen liknar dessa lite. I alla fall om man har lite fantasi. Pappret som jag skrivit anteckningen på är också från Websters, en journaling note. Rubriken har jag skurit ut i brun CS och sedan använt Distress stickles (Vintage Photo) på, du hittar den i butiken på Skaparlusten. Klockorna hittar du också i butiken, de var med i förra månadens kit.

Yes it is me at the photo, in an entirely different world, in Hungary where I was born.
I´ve used papers from BG as background and cut the patern from a Websters pages. Those flowers reminded me of the typically Hungarian flowers you see everywhere. The colours are al wrong, but I like the darker brown to the pale colours of the background.

The tile is cut with my Gazelle and after I glued it to the layout I used some Distress stickles (Vintage Photo) on the letters. Its kind of a nice effect, nut to much glitter, just a touch.



onsdag 20 maj 2009

Snurra min jord



I brist på nya layouter (de väntar på publicering i andra bloggar) så tänkte jag visa er något nygammalt, en layout som var med i Allt om Scraptidningen när vi alla scrappade efter en av mina skisser. Det var fantastiskt roligt att se så många layouter, så olika och ändå inspirerade av en och samma skiss.

Min tolkning handlar om Isabels stora kärlek för att snurra. Hon älskar att bli yr och det är något hon älskat sedan hon var jätteliten. Men så har hon en tivolitokig mamma att brås på också.

In lack of new layouts (the new ones are waiting to get published in other blogst first) I thought I´d show you a semi new one. This is a layout I made for Allt om Scrap magazine when almost al of the dt used a sketch of mine for inspiration. It was amazing to see so many and so various layouts al inspired by the same sketch.

My layout is about Isabels big joy of spinning. She has always loved spinning, ever since she was just a little baby, but that is not al that surprising, she only takes after her amusement-park-crazy mother.

måndag 18 maj 2009

Operation utrota mossan…

…inleddes redan för några helger sedan men den här helgen vidtog den med ny fart och nya vapen. Orden döda och mörda förekom frekvent i min vokabulär och passade alldeles perfekt min frustration efter fredagens misslyckade möte.

Jag fortsatte mitt krig mot mossmattan med nytt vapen i lördags, vattenslangen och GTI, eller om det var GTO. Tyvärr var det inte ens i närheten av en GT, men mossan svartnade i rena förskräckelsen, om det var förskräckelse över mina hot och svordomar eller själva vapnet låter jag vara osagt. Tyvärr är vår mossmatta av det kraftiga slaget så det krävdes en hel del av mitt andra vapen, krattan, också. Idag skulle jag nästan kunna tro att min egen kropp och mossan ingått någon slags symbios för jag lovar att jag har lika ont på ställen jag inte ens visste existerade som mossan skulle ha om den hade kunnat känna.

Men ska jag vara helt ärlig så beror kanske inte all smärta på mossan, till mossans försvar. En del av den beror på den kanske tio kvadratmeter stola jordbiten där både mossa och gräs lyste med sin frånvaro och som endast tycktes bevuxen med en konstig typ av ogräs. Den biten tänkte jag så gräs på. Lätt som en plätt… i tanken. En helt annan historia i verkligheten.

Fram med hacka och kratta, hacka lite, kratta lite, släng ut gräsfröna och vattna… Vad kan det ta? Ett par timmar…

Eller snarare ett par dagar. Det oskyldiga ogräset framstod som allt mer sympatiskt ju fler tag med hackan jag tog. Under detta harmlösa ogräs som faktiskt inte gjort någon något som helst ont dolde sig nämligen ett illasinnat, finmaskigt nät av rötter! Tjocka rötter, sega rötter, smala rötter, bruna rötter… You name it och det fanns där!

Man kan ju säga som så att det är en himla otur att vi är så ensamma i skogen, mina akrobatiska övningar och bakåtvolter skulle förmodligen kunnat roa många. Ja vi skulle säkerligen till och med kunnat ha sålt inträdesbiljetter.

Bortsett från allt detta jobbande från min sida hann min älskling bygga klart altanen till projektet och vi besökte också ett Kosläpp! Allt utan minsta bildbevis då minneskortet till kameran satt kvar hemma i datorn och mådde gott av sin vila.

Kosläpp undrar ni nu förstås? Ja, det är vad det kallas när korna släpps ut på sommarbete (vi stadsbor visste ju inte det så jag förklarar för de av mina läsare som i likhet med mig bara sett kor på genomresa). Vi var på en stor bonngård med säkerligen tusen andra (människor, inte kor) som ivrigt inväntade de stackars korna som skulle få gå ut och dofta på frisk vårdoft. Eftersom vi som alltid kom sist (men som väl var väntade bonden på att just vi skulle komma fram) slapp vi vänta speciellt länge. Och nog var det lite lustigt att se inte bara kornas tydliga glädje och iver över att äntligen få komma ut, utan också deras tydliga förvåning över alla dessa människor som stod och stirrade på dem. Så mycket publik hade de säkert inte räknat med. Kanske kom de rent av av sig lite i sina glädjeyttringar.

onsdag 13 maj 2009

Äntligen vår!



Jag måste erkänna att jag inte hör till dem som jublar av glädje över nya papper från Basic Gray, tvärt om så har jag alltid haft svårt för dem och inte riktigt begripit hysterin runt dem, men det handlar ju om smak och den är ju som bekant delad. Samtidigt är det ibland roligt att utmanas med papper som man inte själv skulle ha valt. Det sätter kreativiteten på större prov än annars för jag vill ju fortfarande tycka om slutresultatet.

Ilona skickade mig en hel hög av Wisteria pappren och jag valde att börja med den jag tyckte var vackrast och som går i en mildare färgskala som passar den skira våren perfekt. Jag klippte ut det vackra syrenmönstret och klistrade fast på en vit CS. Det hela blev så dekorativt så jag bestämde mig för att bara dekorera på nederdelen av layouten.

Jag har använt blommor från Prima, så klart, och min Gazelle för att skära ut bladrankorna och rubriken. I bakgrunden syns ett annat av Wisteriapappren, stansad med Martha Stewarts kantstans.

Fotot är taget i Helsingfors förra sommaren och det är inte alls vår utan snarare slutet av juni men för mig får det symbolisera det jag älskar med våren, nämligen allt det vackra i naturen. Tänk att det finns så mycket skönhet runt oss ändå! Jag kan inte låta bli att förundras över skönheten som naturen bjuder oss på. Helt gratis dessutom och varje vår önskar jag mig mer tid och mer ro att beundra allt det vackra. Tyvärr räcker inte tiden till, därför blir det ett antal foton, att spara och ta fram när våren inte längre är så ljuv och vacker.



I must admit that I don’t get all excited about a new line from Basic Gray, on the contrary, I am still trying to figure out what all the fuss is about. I have never really understood the hysteria around this paper company but, I guess it´s just a question of taste. However I think it is fun to every now and then get challenged with a paper line that I wouldn´t have chosen myself. It puts my creativity to a bigger test because I still want the final result to be something I can feel proud of. These kind of challenges are the big benefits of being part of a DT.

Ilona sent me a whole bunch of the papers from the Wisteria line and I chose to begin with the one I thought was the most beautiful and that goes in a lighter colour scale that suits the soft spring colours perfectly. I cut out the beautiful pattern of lilac and glued it in on a white CS. That was so decorative, so I decided to just decorate the lower part of the layout.

I have also used flowers from Prima, of course, and my Gazelle to cut out the leaf scrolls and the title. In the background you can see another of Wisteria papers punched with Martha Stewart edge punch.

The photo was taken in Helsinki last summer and it is not spring, it’s actually in late June but for me it can symbolize what I love about spring, the beauty of nature. I get astonished each spring by al the beauty nature provides and it´s all for free! I am so happy that I have learned to appreciate all this, cause it gives me such happiness!

tisdag 12 maj 2009

Vad var det jag sa…

…är frasen som bara med stor möda kunde hållas tillbaka, om det ens lyckades, när vi klev ur bilen vid stugan i helgen. Det är nämligen så att någon vid upprepade tillfällen förklarade för någon annan, jag nämner inga namn här, att man måste använda en färg som är speciellt gjord för att måla med på plåt. Någon annan envisades med att upprepa att "nähäj, alla färger fungerar". Denna någon annan höll envist fast vid det påståendet trots den stora vita fläcken på projektplatsen. Den vita fläcken som inte uppkommit genom att delar av projektgruppen missat att måla där. Bildbevis finnes.

Efter detta bakslag lades målandet på hyllan under helgen och en variation av andra pyssel utfördes både inom- och utomhus. Majoriteten av projektgruppen ägnade sig åt diverse papperspyssel inomhus, varvat med mosskrattning och ogräsansing utomhus, medan den självutnämnde projektledaren ägnade sig åt att bygga terrass och fortsätta att riva ut och sanera insidan av den blivande lekstugan.

Så här långt in i projektet kan vi nog konstatera att det kan ha varit enklare att bygga en stuga än att renovera en husvagn, men å andra sidan hade det bara blivit en helt vanlig lekstuga och inte alls lika rolig att färdigställa.

För jag lovar, hur konstigt det än låter verkar han tycka om att göra jobbet... men var och en pysslar på sitt sätt...

Så här såg det ut i söndags, strax innan vi lämnade projektplatsen.

tisdag 5 maj 2009

Perfekta papper



De här underbara pappren från Websters pages är som gjorda för att scrappa vår lilla stuga mitt i skogen – massor med höga och visserligen vanvårdade syrener, gott om både skogshallon och planterade samt massor med småfåglar som sjunger dagarna i ända! Kunde inte passa bättre ens om jag hade ritat dem själv!

These beautiful papers from Websters pages are just as they were made for scrapping our little cottage in the middle of the woods - lots of high and wildly grown lilac, plenty of both raspberries and little birds singing al day and most of the nights! Could not fit better even if I had designed them myself!