måndag 25 augusti 2014

Project Life - Teresa Collins and Simple Stories


Simple Stories, Teresa Colins, Avery Elle, Project life

Och nu blir det reklam... äh, nä jag menar förstås Project life. Tvära kast bland ämnena i denna blogg men om man tittar riktigt noga så kan man nog skönja en röd tråd genom inläggen. Just nu tar jag hand om sommarens guldkorn, både i form av foton, hemmafix och Project Life.

Jag vet inte om ni förstått det, eller om jag nämnt det men jag älskar verkligen Simple Stories, speciellt den här serien som heter Vintage Bliss. Jag har den som 6x6 paper pad. Här har jag lyckats kombinera den med ett enda papper papper från Teresa Collins. Lyckas ni gissa vilket det är?

Simple Stories, Teresa Colins, Avery Elle, Project life

Jag vet inte riktigt hur detta med PL funkar för er som dekorerar era sidor mycket. Personligen började jag scrappa för tio år sedan och har alltså samlat på mig ganska många dekorationer. Dessutom har jag en tvärfull EU-pärm där jag samlat alla dekorationer jag köpt enkom för mina PL-sidor. Och ändå är det ALDRIG någonsin en enda dekoration passar till just den sida jag håller på med. Så är det väl förstås inte för er?

Nej, jag tänkte väl det.

Simple Stories, Teresa Colins, Avery Elle, Project life

Om ingen dekoration passar så får man faktiskt göra sina egna dekorationer. Här har jag använt dies från Avery Elle; Simply Tags och Chevron Border. Dessutom har jag gjort vad jag älskar - använt mönsterpappret som dekoration.

Simple Stories, Teresa Colins, Avery Elle, Project life

De söta fjärilarna i pappret från Simple Stories passade perfekt på detta uppslag tyckte jag.

Simple Stories, Teresa Colins, Avery Elle, Project life
Jag kan avslöja en hemlis. Detta var det sista kortet jag gjorde till det här uppslaget och när jag kom på hur jag skulle dekorera den fnissade jag lite högt för jag blev lite smått kär i det enkla. Isabel satt bredvid, tittade på mig förvånat och sa "Mamma, du fnittrar".

Ja... faktiskt blir jag lycklig av att skapa, speciellt när jag någon enstaka gång blir nöjd med resultatet.

Simple Stories, Teresa Colins, Avery Elle, Project life

Fotona på detta uppslag är tagna på Mangenbaden, en av sommarens favoritbadplatser. När man tittar bort utmed den långa, tillsynes öde sandstranden, tänker jag i alla fall på Robinson.

Jag tycker om att fotona är så lika i färgen, dessutom håller sidan ihop så bra med de vita textrutorna och rubrikerna som alla har samma stil.

Simple Stories, Teresa Colins, Avery Elle, Project life


lördag 23 augusti 2014

Allt är inte gammalt som är nött - mer Annie Sloan


Annie Sloan chalk paint

När vi övertog stugan följde en hel del möbler med. Det mesta är i dåligt skick, snett, skadat eller trasigt på annat sätt. Eller... så är de av furu.

Ärligt talat. 

Finns det något träslag som är mer oinne än just gulnad gammal furu? Lite tråkigt kan man tycka för många av dessa furumöbler som idag inte är värda något är både av bra kvalitet och dessutom vackra i formen. Min spegel är förstås ingen klockren representant för just det sistnämnda. Men jag tyckte ändå att det var värt att ge den en chans.

Gungstolen på bilden ovan var ett av sommarens blocket-fynd. Jag fick två gungstolar till priset av en, den ena i perfekt skick medan den andra, som Isabel sitter på, inte helt perfekt men med en filt på som döljer de fulaste skavankerna är den i perfekt shabby chic stil. 


Annie Sloan chalk paint

Men åter till den fula spegelramen. Jag bestämde mig för att den skulle passa perfekt som träningsprojekt för mina fina nya Annie Sloan-färger.

Annie Sloan chalk paint, Original , Duck Egg Blue

Jag började med att tvätta ramen och kvistlacka där det behövdes. Där efter grundmålade jag med färgen till vänster, Duck Egg Blue. Min tanke var att sedan måla med Original och slipa bort lite av det för att få en sliten look. Jag spädde ut båda färgerna med lite vatten för att de skulle få en jämn och fin yta. 

Anza Platinum paint brush, Annie Sloan chalk paint, Original , Duck Egg Blue

Jag köpte inte de rent ut sagt svindyra penslarna från Annie Sloan. Istället använder jag mina inte fullt så svindyra penslar från Anza som jag haft i många år nu och är fantastiskt nöjd med. Går man in på en större bygghandelsvaruhus så hittar man dessa bland de dyraste penslarna men de är helt och hållet värda sitt pris, som inte är i nivå med Annie Sloans. De här penslarna har mjuka fina borst som ger en absolut slät yta och som inte fäller ett enda hårstrå trots att jag använt dem i så många år.

Annie Sloan chalk paint, Original , Duck Egg Blue

På Biltema köpte jag maskeringstejp avsedd för speglar och glas. Maskeringstejp har jag ett långt och lätt hatiskt förhållande till, ända sedan jag målade mitt första vitrinskåp och i de mörkaste stunderna var helt övertygad om att jag skulle få slänga alltihopa eftersom den vita maskeringstejpen vägrade att lossa. Jag har fortfarande mardrömmar av det projektet.

Så här såg spegelramen ut efter första strykningen. Slät och fin. Jag strök på ett tunt lager vitt, lät torka och gick sedan lös på ramen med fint sandpapper. Vad hände?

Jo, ALL färg lossade, inte bara det vita. Det såg väl okej ut, men var inte alls den effekt jag eftersträvat. Så jag funderade på om jag skulle börja om, men istället borstade jag på lite mer Duck Egg Blue där jag tagit bort för mycket och sedan torrborstade på lite vitt här och där. Det sista innebär att man tar bort nästan all färg ur penseln innan man drar den mot underlaget. När jag var nöjd med detta lät jag allt torka, slipade lite igen med sandpapper och tog sedan på lite Metallic Lustre i nyansen Espresso. Det gjorde jag genom att använda ett finger och stryka ut pastan med.

Annie Sloan chalk paint, Original , Duck Egg Blue

När man använder kvistlack är det nästan oundvikligt att färgen får en annan egenskap just ovanpå kvistlacket. Så även när man använder Annie Sloan. Min erfarenhet är att det oftast försvinner efter ett par strykningar men långt ifrån alltid. I det här fallet tyckte jag det blev en ganska snygg effekt när jag torrborstade på den vita färgen.

Annie Sloan chalk paint, Original , Duck Egg Blue

Slutligen vaxade jag ramen med både ljus och mörk vax. Jag använder en kökshandduk för att lägga på vaxet istället för de återigen svindyra penslarna från Annie Sloan som är avsedda för ändamålet. Vi får väl se om jag tids nog ändrar mig.

tisdag 19 augusti 2014

Sommaren som gått

wather fall

Det känns utan tvekan en aning vemodigt... nej inte en aning utan mycket vemodigt, att sommaren så hastigt tog slut. Det var nästan som att blåsa ut ett ljus. Ena dagen var den här och nästa borta. För det är ju inte riktigt sommarkänsla när man börjat jobba och det är 10 grader när man vaknar.

Men när jag går igenom sommarens foton så är det som att återuppleva allt igen och igen, för nästa gång jag tar fram dem blir när jag ska skapa fina albumsidor av dem. Det blir under de ruggiga hösthelgerna då vi inte åker till stugan. Jag både ser och ser inte fram emot dem.

Mangenbaden

Mangenbaden ligger cirka två mil från stugan, där finns en fantastisk lång sandstrand, det mest kristallklara vatten jag sett i en svensk sjö och en fin camping som jag kan rekommendera varmt. Inte för att jag testat campingen men för att jag förälskade mig genast i detta fantastiska bad.


 Båda dessa foton är tagna i RAW och redigerade i Photoshop med ett filter som heter HDR FX Pro 2.


Allis, cat, Bengal

Här är det den så kallade katten som sover så sött i lärarinnans rum. Utmattningens sömn efter en heldag ute på äventyr i trädgården.
Molkomsjön, solnedgång, kvällsdopp
I sommar har det blivit både ett och två kvällsdopp i vår näst närmaste sjö, Molkomsjön. Faktum är att till och med jag hoppade i en av kvällarna, om jag ska vara helt ärlig blev jag förvånad själv över att jag var så vajld and crejzi.

Molkomsjön, kvällsdopp, bomben

Molkomsjön, livräddningsbåt
Det  är kanske lite tveksamt om denna gamla eka räddar något liv men vacker är den tycker jag. Även detta foto är taget vid Molkomsjön.

Västra Örten, kvällsdopp
Vissa kvällar föll det sig inte bättre än att somliga tog ett kvällsdopp efter kvällsdoppet. Denna bild är tagen vid Västra Örten, vår närmaste badsjö. Strax därefter öppnade sig den molnfria himmelen och regnet vräkte ned. Tur då att hon redan var blöt.

Västra Örten

måndag 18 augusti 2014

Fritidsresors Sea Planet Resort and Spa


Innan vi visste om köpet av stugan skulle bli av, när det var som kallast och mest typisk svensk sommar, beslutade vi oss för att boka en resa.

Jag erkänner att största anledningen till den mer eller mindre desperata bokningen var den sköna damen här ovan. Det var hon som tjatade, gnällde och grät. Jag tror ni själva förstår att man inte har så mycket att sätta emot när det kommer tårar från de där stora ögonen som dessutom råkar tillhöra ens enda barn.

Utbudet av resor vid denna tidpunkt var inte stor. Speciellt inte som vi hade några krav.

  1. All inclusive
  2. Nära till flygplatsen (eller ja, inte fullt så långt bort som Utopia World)
  3. Minst fyrstjärnigt i resebyråkatalogen
  4. Fräscht och hyfsat nytt
  5. och sist men inte minst, det skulle serveras vattenmeloner. 
Valet föll på Fritidsresor och Sea Planet Resort and spa.

Och jag vet faktiskt inte riktigt vad jag ska säga om detta hotell som hade både fördelar och nackdelar. Det jag genast kan säga är att det sammantaget har svårt att tävla med fjolårets vinstlott Utopia World.




Detta hotell färdigställdes så sent som 2013. Det är otroligt fräsch och har en läcker stil som tilltalar mig mycket. Inredningen är vad jag skulle vilja kalla för rokoko á la 2014. Lobbyn är stor och imponerande med sitt höga takfönster (9 våningar) och den häftiga inredningen. Tyvärr är sittplatserna för dåligt tilltagna och det var svårt att hitta någonstans att slå sig ned på kvällskvisten. Något som på det hela taget var typiskt för hotellet.




Trots hotellets till synes enorma storlek så var kringytorna, grönområden, poolområden och strand ganska litet i förhållande till antar sängplatser. Samma sak gällde givetvis för matsal, uteplatser och barer. Det var kö till det mesta och trångt runt poolområdena. Ville man ha tre stycken solsängar så var det bara att kliva upp klockan 6 och lägga ut sina poolhanddukar. Något vi aldrig behövde överväga på Utopia World.


Stranden i den här delen av Turkiet, i närheten av Manamvgat, är en slags blandning av småstenar och sand. Det var ganska höga vågor och en brant avsats i början där man gick i så vi valde faktiskt att bada från bryggan som hade stegar som ledde in så djupt att vi inte bottnade. Detta lockade naturligtvis till att hoppa från bryggan, viket man absolut inte fick... men vad brydde vi oss om det? Både jag och Isabel hoppade, bara en av oss tre var badkruka.


Som du ser på denna bild tar hotellområdet slut vid det röda huset till vänster och ungefär lika mycket är det på andra sidan om hotellet så parkområdet är begränsat och det finns inget framför byggnaden. Eller jo, en kyrkogård. Bakom kyrkogården finns en liten by med några butiker där vi kunde shoppa ganska bra.


Trots trängseln tillbringade vi de flesta dagar i den stora poolen vars vatten var så varmt att inte ens jag ville gå upp. Isabel tillbringade den mesta tiden under vattnet förstås.


Hotellet har ytterligare två mindre pooler, det ena ett litet vattenland för de minsta och det andra med några rutschkanor för de större. Den ena av dessa fick man bara åka i med badring. Egen badring! en aning märkligt tycker jag faktiskt.


Bortsett från trängseln var det alltså ett fint, rent och fräscht hotell. Både rummen och kringområden var välstädade. Gästerna var från flera olika länder vilket var ett stort plus, det kändes alltså inte som att komma till en rysk bestickning. För första gången fick vi faktiskt vara försiktiga med vad vi sa högt för det var så många svenska och norska röster runt oss.

Så nu till det negativa.
De år vi rest till Turkiet har lärt oss att inte förvänta oss någon övertrevlig personal. Mina förväntningar var alltså låga, men Sea Planet Resort slog till och med det. Jag har aldrig någonsin varit med om maken till dålig, otrevlig och sur service. I matsalen kunde det ta större delen av middagen att få ett glas vatten. Jag hade gärna hämtat även vatten själv men eftersom hotellet aspirerar på att behålla sina stjärnor skulle gästen serveras vid bordet. Problemet var bara att personalen inte alls hade varken tid eller lust att göra det.
I baren var det samma visa, att få en drink efter middagen var som att vinna på lotto och dristade vi oss till att klaga blev de ännu mer sura och griniga, så till den milda grad att de skällde ut oss!
Nog för att jag fått dålig service! Jag bor ju i Stockholm, och jag har varit i Turkiet förr, men detta var under all kritik!

jag ska inte ens gå in på vår upplevelse av a la carterestaurangen som låg i något som kändes som en källarlokal och saknade allt vad ljuddämpning heter. Jag höll ärligt talat på att bli döv, för att inte tala om den enorma tid det tog för dem att servera oss. Så lång tid att jag slutligen reste mig och gick därifrån.

Eftersom personalen var så otrevliga och sura så tänkte jag en av kvällarna att det är ett mirakel om vi överlever denna resa utan att få matförgiftning, för när man avskyr sitt jobb och gästerna så mycket som den här personalen så tydligt visade att de gjorde, så skulle det inte förvåna mig om de till och med spottar i vår mat.

Jag skulle inte tänkt tanken... för ibland går saker i uppfyllelse bara man tänker på dem. Jag fick matförgiftning och tillbringade större delen av semestern med att må illa och fundera på vad jag kunde äta utan att behöva springa på toa. Dålig valuta för All inclusive med andra ord.

Däremot måste jag ändå erkänna att maten var god, vällagad varierande och såg fräsch ut. Jag är ganska säker på att det snarare handlade om min egen mage än om just hotellets hygien.

Däremot kan jag tycka att Fritidsresors personal var allt annat än hjälpsamma även om de var trevliga.

Så, med andra ord så blev det inte full pott för det här hotellet. Sura och griniga människor väljer jag bort och provar något annat nästa år. Jag rekommenderar varken Fritidsresor eller Sea Planet till någon annan heller.

Och apropå Fritidsresor... andra charterbolag har personal med på transferbussen. Fritidsresor har ingen. Hos andra bolag ingår maten på flyget, men inte hos Fritidsresor. Och priset på resorna är ju ganska snarlika... Så varför ska jag välja Fritidsresor nästa gång????





fredag 15 augusti 2014

Annie Sloan Chalk Paint

I alla år jag målat om möbler har jag använt Beckers lackfärg som ger en underbart vacker, slitstark sidenmatt yta och som går att få i alla möjliga kulörer. Lackfärger ger visserligen en slitstark och slät yta men de kräver förarbete i form av slipning, häftgrund, två-tre lager färg och gärna ett par lager lack.

Jag ska villigt erkänna att jag var extremt skeptisk mot denna färg som inte kräver slipning, häftgrund, tre lager färg och några lager lack. Trots att färgen funnist i många många år utomlands och på intet sätt är ny. Jag trodde inte ett dyft på att den kan fästa på allt och att det ska räcka med ett lager för att få en täckande färg, eller att den ska bli slitstark bara genom att den vaxas. Och även om det nu skulle vara så, så skulle det nog garanterat bli flammigt eller ojämt. Minst.


Hur som helst så beslöt jag mig för att beställa hem några provburkar och testa. Lämpligt nog hade vi just köpt en spegel vars ram var en guldimitation i plast.Den såg ganska billig ut får jag lov att erkänna.

Spegeln ska sitta på väggen i duschrummet som är det första rum vi målat om.

Jag målade ramen med Annie Sloans Paris Gray som redan på första stykningen blev täckande och slät och fin. Jag valde dock att måla en andra gång. Båda gångerna spädde jag ut färgen med lite vatten för att inte få synliga penseldrag.

Min ena farhåga hade alltså inte besannats, det gick att måla slätt, men är färgen hållbar då? Jag drog lite med naglarna och genast lossade allt. Men jag skulle ju ändå fila bort lite av färgen för att låta guldet lysa igenom. När jag var klar med den övningen gjorde jag enligt instruktionerna och vaxade färgen med genomskinlig, ljus vax. Jag använde en kökshanduk för att göra det, och vaxet lade sig jämt och fint på spegelramen. Ganska direkt härdade färgen och jag kunde inte längre göra repor i den med naglarna. Detta trots att vaxet ska härda i flera dagar.

För att ge spegeln en mer antik look lade jag även på lite mörkt vax i hörnen och förstärkte gulddetaljerna med lite Metallic Lustre, en del av guldet hade faktiskt lossat när jag filat på det (snacka om dålig kvalité på spegeln!). Metallic Lustre är ungefär som en skokräm i konsistensen, jag tog lite på fingret och strök ut där jag ville ha det. Eftersom vaxet inte hade härdat helt (min teori) så gick krämen in i vaxet och blev också det hårt och tåligt.

Med andra ord kommer det fler projekt med Annie Sloan-produkter på denna blogg. Att måla möbler blev plötsligt så mycket lättare och roligare. Dessutom har jag redan upptäckt hur fina effekter man kan få med denna färg!

Färgerna hittar du i nätbutiker om du googlar på Annie Sloan.

onsdag 13 augusti 2014

Vår gamla skola - The old school


Den 11 juli blev den gamla skolan utanför Karlstad vår. Det här är förstås inte nyckeln till skolan, utan till ett av uthusen. Liten och behändig för skolfröken att stoppa i kjolsfickan.

Den gamla skolan invigdes någon gång på 1860 talet. Då var det en skola för en klass, med ett klassrum i bottenvåningen, lärarinnans rum och ett kök. Från klassrummet leder än idag en trappa upp till övervåningen där det på den tiden fanns en slöjdsal. Numera finns där tre sovrum, ett litet allrum, två hallar och två väl tilltagna kattvindar för förvaring. I den ena av dem skymtar en av de ursprungliga, gamla tapeterna fram.

Huset användes till 1950-talet som skola. Någon gång under resans gång fick det sällskap av vad som numera är en byggdegård men som ursprungligen användes som skola för de äldre barnen. När sedan skolan upphörde att fungera som skola renoverades den och ett antal ägare avlöste varandra, vi vet inte exakt hur många. Det vi vet är att de två senaste ägarna har använt huset som fritidshus.


 Framsidan av huset har ni redan sett liksom även mäklarens bilder av interiören.

Personligen tycker jag att insidan har renoverats ganska ovarsamt. Kinesiska tapeter och moderna fondväggar tycker jag inte har någon plats i ett hus från 1800-talet. Jag kan inte påstå att jag är någon expert på denna tidsepok, jag ämnar inte heller bli det men jag är övertygad om att våra val av tapeter och färger kommer stämma bättre överens med ett hus på landet, byggd 1860.


Det här är ett av uthusen som hör till. Den främre delen är i ganska bra skick och vi använder det som förråd och vedförvaring. Den bakre delen, som egentligen är ett eget hus, är i sämre skick, det ska nog kanske helst rivas. Det har bland annat används som toalett för byggdegården som ni ser skymta längst bort i bilden.


Här är en del av kortsidan av huset och fönstret hör till köket. Rundar man hörnet ser man köksingången som jag inte upptäckte förrän dagen efter vi köpt huset. Det är under den här delen av taket som svalorna har sitt bo.

Under semestern har vi passat på att besöka ett antal loppisar. Jag kommer att visa mina "fynd". Denna resväska är absolut inget fynd, det är den för dyr för, men icke desto mindre passar den utmärkt in i lärarinnans rum. Det prickiga paraplyet är helt nytt.

Jag skulle tro att vi alla kan erkänna att den bevarade svarta tavlan var ett stort försäljningsargument på oss och bidrog mycket till att vi absolut ville titta på huset. Skolbänken är inte original utan inköpt på Blocket av förra ägaren. Däremot tror vi att vi har originalkrokarna för barnens kläder. 

Utomhusbilderna jag visat nu är tagna i lördags, tidigt på morgonen. Jag vaknade upp och kunde inte sova, gick ner och ut i trädgården för att upptäcka att en nästan magisk dimma låg över landskapet, värmen till trots. Jag beslöt mig för att gå en promenad på en en av grusvägarna man ser från huset.

tisdag 12 augusti 2014

Vintage living

Idag är det premiär för en ny del i min blogg - Vintage Living! Precis som det låter kommer det att handla om allt som är gammalt, nött eller bara nött men inte så gammalt. Självklart utifrån min egen smak och stil. 

Eftersom jag varken är speciellt kunnig eller intresserad av dyrbara varumärken kommer det inte handla om märkesvaror utan snarare om loppisfynd, hemmafix till billig peng och sådant man kan hitta i heminredningsbutiker eller varför inte på IKEA. Det kommer också handla en hel del om den gamla skolan i Värmland som vi just blivit ägare till. Den ska nu, steg för steg, omvandlas till min egen lantliga dröm.



Fler bilder, så som skolan ser ut just nu hittar du här.

Missförstå mig inte nu. Skolan är redan i hyfsat fint skick men färgvalen kunde varit annorlunda och de renoveringar som är gjorde kunde gjorts med större noggrannhet. På bilderna syns inte att mycket är skavt, snett och dåligt gjort.

Vi kommer inte göra en slaviskt tidsenlig renovering och kasta ut allt som är gjort. Däremot kommer vi att försöka skapa något som lite mer för tankarna till 1850-talet och som dessutom stämmer överens med vår egen smak avseende färger och material. Men detta utifrån en begränsad budget och än mer begränsad tid. I den här delen av bloggen kommer du kunna följa oss på den resan.

Naturligtvis kommer jag även i framtiden bjuda på glimtar ur vårt hem i staden, där jag också försökt få in mer vintage och mindre IKEA.

Välkommen!

tisdag 15 juli 2014

Project Life - Simple Stories


Det blev en skolavslutning som bjöd på solsken och stor förväntan. Min  lilla tjej blir stor och börjar mellanstadiet till hösten!

Här har jag skrivit ut min berättelse på ett av fotona som jag tog och som jag sedan tonat ut lite för att texten ska bli läsbar. Övriga papper är från ett 6x6 häfte från Simple Stories, Vintage Bliss.


Jag älskar kanske inte själva klippandet men det blir väldigt vackert när man klipper ut mönstret ur ett ark.


Mer utklippning. Här har jag inte haft lika stor tålamod som jag brukar ha som ni kanske ser. Får skämmas lite.



fredag 11 juli 2014

Project life - Becky Higgins hybrid


Jag fortsätter med mina hybridsidor. Här har jag använt några kort från Becky Higgins Olivve i digital upplaga. Uppmärksamma läsare ser att jag ändrat färgerna lite på några av korten, fast då får du vara rejält uppmärksam skulle jag tro.




De här plastfickorna är från WRM, kan mycket väl vara en helt ny förälskelse för mig. Älskar att det får plats så många foton och det kvadratiska är ett spännande format.


De här dekorationerna är inte digitala och inte heller Becky Higgins så klart.